Ploppade precis in en mycket intressant artikel i min mediebevakning som handlar om en ny studie kring ett långsiktigt användande av ADHD-mediciner och hur detta eventuellt kan påverka hjärnan och dess utveckling. Studien, som har gjorts av Wake Forest Baptist Medical Center i USA, visar bland annat att:

Läkemedel som används för att behandla Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) verkar inte ha långsiktiga effekter på hjärnan…

Studien visar även att barn som får ADHD-medicin inte löper någon förhöjd risk för drogmissbruk senare i livet och/ eller i tonåren.

 

Nedan finner ni en översatt version (Google translate). Den engelska och ursprungliga versionen hittar ni här

Winston-Salem, NC – 18 juli, 2012 – Läkemedel som används för att behandla Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) verkar inte ha långsiktiga effekter på hjärnan, visar ny djurförsök från Wake Forest Baptist Medical Center.

Så många som 5-7 procent av grundskolan barn diagnostiseras med ADHD, en beteendestörning som orsakar problem med ouppmärksamhet, överaktivitet, impulsivitet, eller en kombination av dessa egenskaper. Många av dessa barn behandlas med psykostimulantia läkemedel, och även om läkare och forskare vet mycket om hur dessa läkemedel arbete och deras effektivitet, lite är känt om de långsiktiga effekterna.

Linda Porriño, Ph.D., professor och ordförande vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med andra professor Michael A. Nader, Ph.D., både Wake Forest Baptist, och hennes kollegor genomfört en djurstudie för att avgöra vad den långa -varaktiga effekter kan vara. Deras resultat var överraskande, säger Porriño.

”Vi vet att de läkemedel som används för att behandla ADHD är mycket effektiva, men det har alltid funnits farhågor om långvariga effekterna av dessa läkemedel”, Porriño sagt. ”Vi visste inte om att ta dessa läkemedel under en längre tid kan skada hjärnans utveckling på något sätt eller möjligen leda till missbruk av narkotika senare i tonåren.”

Resultaten från Wake Forest Baptist forskning publiceras online denna månad i tidskriften Neuropsychopharmacology.

Forskarna studerade 16 unga icke-mänskliga primater, vars ålder motsvarade 6 till 10-åriga människor. Åtta djur var i kontrollgruppen som inte fick någon läkemedelsbehandling och de övriga åtta behandlades med en terapeutisk nivå dos av en förlängd frisättning form av Ritalin, eller metylfenidat (MPH), för över ett år, vilket motsvarar ungefär fyra år hos barn. Avbildning av djurens hjärna, både före och efter studien genomfördes på båda grupperna för att mäta hjärnans kemi och struktur. Forskarna tittade också på utvecklingsmässiga milstolpar att bemöta de farhågor som ADHD-droger negativt påverkar fysisk tillväxt.

När MPH behandling och studier avbildning slöts fick djuren möjlighet att själv administrera kokain under flera månader. Nader mätt deras benägenhet att förvärva läkemedlet och tittade på hur snabbt och i vilka mängder, för att ge ett index av sårbarhet till missbruk i tonåren. Som rapporterats i uppsats, fann de inga skillnader mellan grupperna – apor som behandlats med Ritalin under tonåren var inte mer utsatta för senare droger än kontrolldjuren.

”Efter ett års läkemedelsbehandling fann vi inga långvariga effekter på Neurochemistry i hjärnan, inga förändringar i strukturen av den växande hjärnan. Det fanns heller ingen ökning av känsligheten för drogmissbruk senare i tonåren”, Porriño säger . ”Vi var mycket noga med att ge läkemedel i samma doser som skulle ges till barn. Det är en av de stora fördelarna med vår studie är att det är direkt överföra till barn.”

Porriño nämnda icke-mänskliga primater ger exceptionella modeller för utvecklande forskning eftersom de genomgår relativt lång barndom och ungdomar perioder präglade av hormonella och fysiologiska mognad ungefär som människor.

”Vår studie visade att långvarig terapeutisk användning av läkemedel för behandling av ADHD inte orsaka långvariga negativa effekter på den växande hjärnan, vilket är viktigt, inte sätta barn i riskzonen för missbruk senare i tonåren”, sade hon.

En av de spännande sakerna med denna forskning, Porriño sagt, att en ”syster” Studien genomfördes samtidigt vid John Hopkins med något äldre äldre djur och olika droger och deras fynd liknande. ”Vi känner oss väldigt säkra på att de resultat eftersom vi har replikeras varandras studier inom samma tidsram och fått liknande resultat”, sade hon. ”Vi tycker det är ganska kraftfull och lugnande.”

# # #

Den forskning som beskrivs har finansierats med bidrag från National Institute of Drug Abuse av National Institutes of Health, DA 20.648 (LJP) och DA 06.634 (LJP, MAN), NIAAA, AA 17.056 (AJB) och T32-AA007565. Studieläkemedel tillhandahölls av UCB SA, Belgien.

Co-författare inkluderar Peter J. Pierre, Ph.D., James Daunais, Ph.D., Allyson J. Bennett, Ph.D., H. Donald Gage, Ph.D., och doktorander Kathryn E. Gill och susan Martelle, alla Wake Forest Baptist, och James M. Swanson, Ph.D., University of California, Irvine.

 

Läs mer