Bild: Anonymous ART of Revolution
Underbara adhd
Dags att agera: ”Lagstifta om tillgänglighet”
Foto: do.se | Agneta Broberg, Diskrimineringsombudsman
Mycket intressant debattartikel av Ingrid Burman och Agneta Broberg i Corren. Känns verkligen ”spot on” och helt korrekt, förmodligen är vi en hel del som upplever precis det som ovan nämnda kvinnor tar upp i artikeln. Har sagt det förut och säger det igen till beslutsfattare och folkvalda politiker, lös problemet och gör det bums!
Underbara adhd säger ja till en lag om att bristande tillgänglighet är diskriminering!
Det har gått fyra år sedan FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige. Men fortfarande saknas en lag som gör bristande tillgänglighet till diskriminering och en oberoende institution som ska granska hur konventionen efterlevs.
Under lång tid har Sverige byggt upp ett anseende internationellt både i frågor som rör mänskliga rättigheter och vad gäller delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. När frågorna marginaliseras på hemmaplan riskerar vårt goda renommé att försvagas.
Sverige beslutade 2008 att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Men fortfarande, efter fyra år, återstår två för konventionen centrala delar att genomföra. Den ena gäller principen att bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering och den andra gäller kravet på en oberoende nationell institution för att främja, skydda och övervaka efterlevnaden av konventionen. Trots flera års utredningar har regeringen ännu inte kommit med några förslag i någon av dessa frågor.
Den vardag vi tar för given är stängd för många personer med funktionsnedsättning. Otillgänglig kollektivtrafik, otillgängliga byggnader och otillgänglig information försvårar exempelvis deltagande i arbetslivet vilket i sin tur leder till kostnader för samhället. Att skapa ett samhälle där planering och utformning av våra gemensamma miljöer fungerar för så många människor som möjligt, till exempel med avfasade trottoarkanter och automatiska dörröppnare, skulle innebära minskade kostnader både för samhället och enskilda näringsidkare, eftersom många av de särlösningar som i dag skapats till följd av otillgängliga miljöer skulle kunna avvecklas.
En oberoende övervakningsinstans kan påvisa brister på området, lyfta fram frågorna i den allmänna debatten och sätta fart på det lokala och regionala arbetet. Det är i kommunerna, landstingen och regionerna som ansvaret ligger för många av de mänskliga rättigheterna, som rätten till bostad, utbildning och tillgången till hälso- och sjukvård. Ansvaret för tillsynen av dessa verksamheter ligger på statliga myndigheter som får sitt uppdrag från regeringen. Avsaknaden av en oberoende instans leder till en mer godtycklig och mindre rättssäker hantering av frågorna.
Regeringen konstaterade att det saknades en oberoende institution liknande den som beskrivs i artikel 33 när den beslutade om att ratificera konventionen, men hänvisade till att Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige hade i uppdrag att föreslå vilken eller vilka samhällsorgan som borde ha denna uppgift. Sedan dess har tre utredningar tittat på hur genomförande och övervakning kan ske i Sverige.
Även frågan om att inkludera otillgänglighet som diskriminering i diskrimineringslagen har utretts flera gånger.
Vi anser att frågorna har utretts väl och länge nog. Nu efterlyser vi konkreta förslag både vad gäller den bristande tillgängligheten och en nationell oberoende institution för att främja, skydda och granska FN:s konvention.
Ingrid Burman, ordförande, Handikappförbunden Agneta Broberg, Diskrimineringsombudsman
”Allt About ADHD” – din guide genom diagnosen
Foto: mentalhealth.org.uk
Ett nytt år, en ny vecka och ofantligt många nya möjligheter. Jag hoppas att ni hade ett gott slut på 2012 och haft en bra start på 2013, det har jag!
Det kan låta konstigt men min goda start på året beror helt och hållet på att jag är tillbaka på jobbet och i vardagen. Därmed inte sagt att jag är något fan av ett vardagslunk där allting, alltid är likadant och består av samma saker/ händelser. Det är inte heller så att jag ogillar att vara ledig, tvärtom. Det kan vara fantastiskt skönt att ha lite tid för sig själv, familjen och vännerna ibland, men inte i flera dagar. För egen del är det alldeles för lång tid och gör mig otroligt rastlös.
Jag kanske är lite märklig (många brukar säga att så är fallet) men så länge jag är hemma i Sverige kan jag lika gärna jobba, mycket och länge. Varför? Jo för att mina främsta drivkrafter är ständigt nya utmaningar, ny kunskap och utveckling.
————
Hur som helst, tanken med det här inlägget var inte alls att prata om hur mycket jag gillar att jobba och/ eller hur rastlös jag blir av att vara ledig. Ni har säkert upplevt det själva när man börjar att skriva om en sak för att sluta någon helt annanstans, det händer mig för jämnan.
Tanken med inlägget var att tipsa om en ny sida här på Underbara adhd. Den heter ”All About ADHD” och återfinns under ”Vad är ADHD”. All About ADHD är ett stycke mycket gedigen, välformulerad och informativ text som publicerats och tagits fram av The Mental Health Foundation.
Är du förälder till ett barn med en ADHD-diagnos? Undrar du om ditt barn kanske har ADHD? Eller är du bara allmänt intresserad av ämnet? Då vill jag varmt rekommendera dig att lusläsa All About ADHD så snart som möjligt!
Fredagsinspiration
Först och främst, god fortsättning!
Inser precis att det var ett bra tag sedan jag uppdaterade bloggen vilket i och för sig kan förklaras med lite julledighet och en (som oftast) intensiv tillvaro. Hur som helst så tänkte jag faktiskt fortsätta att hålla en relativt låg profil och njuta av de sista dagarna för året.
Ville dela med mig av ett fantastiskt klokt citat som jag snubblade över på nätet och passa på att önska er alla ett riktigt gott slut och gott nytt år!
Är kunskapen om ADHD verkligen så ny?
Foto: va.se
Här om veckan skrev jag ett inlägg på CAPO24 om den stora ökningen av antalet adhd-diagnoser och förskrivningen av mediciner. Anledningen till detta förklaras idag allt som oftast med att de senaste 10 årens forskning har gett oss ny och fördjupad kunskap inom ämnet.
Förklaringen till att jag inte fick min diagnos för 22, 11 eller 6 år sedan beror alltså på att vi, samhället och psykiatrin, inte hade kunskapen om adhd vid de tillfällena. Men stämmer det?
——————————————
Redan 1798 beskrev den skotsk-amerikanska läkaren och författaren, Sir Alexander Crichton, vad som verkar vara ett mentalt tillstånd likt ouppmärksam subtyp av ADHD i sin bok ”En undersökning av natur och ursprung av mental störning: förstå ett kortfattat system för fysiologi och patologi av det mänskliga sinnet och en historia av passioner och deras effekter”.
Men det var först 1902 som fenomenet blev realitet när Sir George Frederick Still gjorde ett antal föreläsningar om ”några onormala psykiska tillstånd hos barn” där han beskrev 43 barn som hade allvarliga problem med självreglering och ihållande uppmärksamhet. Barn som hade stor problematik med aggressivitet, var trotsiga, resistenta mot disciplin, överdrivet emotionella eller passionerade, visade hämmande vilja och inte kunde lära av konsekvenserna av sina handlingar, även om deras intellekt var normalt:
”En annan pojke i åldern 6 år, med markerad moralisk defekt kunde inte hålla sin uppmärksamhet även till ett spel för mer än en mycket kort tid, och som kan förväntas, var felet av uppmärksamheten mycket påtaglig i skolan, med resultatet att I vissa fall barnet var bakåt i skolan talanger, men på sätt och vanlig konversation han verkade som ljus och intelligent som alla barn skulle kunna vara.”
En snabb tillbakablick i historieböckerna ger med andra ord en alternativ sanning än den som psykiatrin och samhället idag erbjuder både mig och många andra som fått en adhd-diagnos på senare dar.
Eftersom att människan uppenbarligen haft viss kunskap om adhd i drygt 200 år känns det högst tvivelaktigt att idag förklara en utebliven adhd-utredning & diagnos, trots drygt 20 år av kontinuerlig psykolog- och terapeutkontakt, på just okunskap. Med detta konstaterat känns det även högst oroväckande att se sig omkring och inse att majoriteten av dina medmänniskor varken har kunskapen, förståelsen eller viljan att förstå vad adhd faktiskt är och innebär.
Säger som Barney i ”How I met your mother” skulle ha sagt: Challange accepted!
MyRight lanserar hjärtskärande rapport
Foto: news.bbc.co.uk
Ni som följt Underbara adhd en längre tid vet att min vilja och mitt syfte med bloggen är att påverka, förändra och förbättra gemene mans kunskap om ADHD. Samtidigt ville jag skapa en blogg med tillhörande Facebook-sida som kunde vara en plattform, ett forum och en mötesplats för alla människor som på något sätt lever med en ADHD-diagnos.
En plats där alla människor, oavsett ålder, som lever med ADHD kan känna sig ”normala”, värdefulla, unika, intelligenta och samtidigt få motivation och inspiration samt insikt och förståelse för diagnosens många fördelar, möjligheter men även nackdelar.
Foto: myright.se
När jag nu läser den rykande färska rapporten ”Millenniemålens bortglömda barn” inser jag återigen och som så många gånger förut att vi har det ändå ganska bra här hemma.
Rapporten, som gjorts av MyRight och flera funktionshinderorganisationer, visar att 90 procent av barnen med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna inte får möjlighet att gå i skolan. Anledningen är lika enkel som tragisk. De får inte gå i skolan på grund av bristande tillgänglighet, fördomar, fattigdom och flickors låga status.
Ibland känns det bara för mycket att se och inse sanningen. Att se och inse världens alla orättvisor, eländen och olika möjligheter till ett bra & friskt liv. Ibland blir det bara för mycket.
För att läsa rapporten i sin helhet besök myright.se
Ett par värmande ord
Då och då gör jag spontana sökningar med mitt namn (Georgios Karpathakis för er som inte vet) samt Underbara adhd på Google. Anledningarna till detta är enkla; jag vill bevaka, följa och inte missa något kring vad som skrivs om mig & min bebis (Underbara adhd) online. Efter dagens sökning visade det sig att jag just hade missat ett par saker, däribland ett blogginlägg som psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren publicerade strax efter mitt besök hos Sveriges Kommuner och Landsting här om veckan.
Jag väljer att dela med mig av det nedan och rekommenderar alla som är intresserade av att följa SKL:s arbete med Psynkprojektet och psykiatrifrågor att fortsätta läsa Ing-Maries blogg.
”Bekymmersam utveckling – men…
Ny rapport om mattekunskaper och läsförståelse. Svenska barn, åk 4 och 8, ligger sämre till än övriga nordiska länder i internationella rapporter som just publicerats. Alla tycker att det är bekymmersamt och nu blir det säkert massa diskussioner om orsaker. Diskussioner är bra men vi måste få till förändring. Självklart måste vi satsa så mycket resurser, klokskap, arbete och god vilja som behövs. Mer om rapporten och själva grunddokumenten.
Vi har haft Temaledarträff idag i Psynkprojektet och igår hade vi ett Stormöte som finns på webben www.skl.se/psynk. Alla är entusiastiska, och taggade att skapa utveckling samtidigt vittnar alla om den tröghet som finns i våra system. Omöjligheterna tar lätt överhanden. Vi fick igår en levande beskrivning av hur det är att leva med ADHD, hur svårt det kan vara att få förståelse och få den utredning och den hjälp man behöver. Georgios Karpathakis är så bra att lyssna på. Mitt i allt är han så positiv, ser möjligheter och kan själv berätta att hans liv vände när han såg en film om ADHD. Förstod då att han inte är ensam och att det fanns hjälp att få. Titta själv!
Tur att det finns hopp och kraft att få från arbetet ute i verkligheten. Att vara byråkrat enbart skulle vara helt omöjligt för mig. Då fastnar man i systemtröghetsträsket och bara dras ned långsamt men obevekligt… Nej det måste förhindras. Det finns många ljuspunkter även om skolresultaten försämras snön vräker ner och det är mörkt. Snart är det jul och i det mörkaste mörkret lyser stärnorna och ljusen som klarast.”
Tiden bokstavligen flyger iväg – tankar & reflektioner
Det är julafton om en vecka. Om en vecka!! Herregud vad tiden går fort, hinner knappt med känns det som men det tyder även på att man har en rolig, stimulerande och positivt intensiv vardag. Det gör mig utmattad att bara blicka tillbaka på de senaste sex månaderna, allting som har hänt och allting som jag fått äran att uppleva och åstadkomma. Det sistnämnda är dock sanning med modifikation eftersom att jag (som vanligt) vill poängtera att jag inte hade åstadkommit nånting utan er som intresserat och engagerat sig i Underbara adhd här och på Facebook.
Jag vet med mig att jag tenderar att vara mindre bra på att besvara kommentarer vilket det faktiskt finns en tanke med. Jag vill att bloggen och Underbara adhd Facebook-sida skall fungera som ett forum för åsikter och diskussion, där nästintill alla kommentarer och tankar är välkomna utan något rätt respektive fel. Underbara adhd finns inte för att ge en absolut sanning för det finns ingen sådan. Alla har vi våra egna sanningar, upplevelser, åsikter, erfarenheter och förväntningar och så länge de inte är direkt kränkande eller bryter mot några lagar är de välkomna här.
Däremot vill jag slå ett slag för Underbara adhd på Facebook där alla fantastiska följare diskuterar, argumenterar och rekommenderar varandra till hemsidor & plattformar för ny kunskap inom NPF i allmänhet och ADHD i synnerhet. Det gör mig otroligt glad att se den febrila verksamhet som pågår där, fantastiskt!
Varmt välkommen!
Dagens citat även dagens sanning?
Pratade med en otroligt begåvad och inspirerande kvinna idag om allt mellan himmel och jord gällandes adhd. Fastnade lite extra för en specifik sak hon sa och som vi båda var rörande överens om:
”Det är inte människor med ADHD det är fel på, utan samhällets okunskap & syn på diagnosen.”
Vad säger ni? Har samhället för dålig kunskap kring ADHD & innebär det att vi går miste om en massa intelligens?
Allt fler får diagnosen ADHD – se klippet från TV4 Nyhetsmorgon här
Lite mycket på gång just nu både privat och med alla fina kommentarer här, på mejlen, på Facebook, på Twitter och i mobilen. Lovar att försöka svara på samtliga lite senare men just nu nöjer jag mig med att dela dagens helt fantastiska besök i Nyhetsmorgon på TV4!
