Dagen med stort D – Obama eller Romney?

Bild: nationalinterest.org

Jag har ett otroligt stort och genuint intresse för politik, både nationell och internationell eftersom att jag älskar att ha åsikter, debattera och argumentera för min sak (både bra och dåligt). Därför känns det lite speciellt inom mig när dagen med stort D nu är här och amerikanerna ska välja landets president för de kommande fyra åren.

Nu frågar sig säkert en del vad det amerikanska valet har med ADHD att göra. Egentligen ingenting i ärlighetens namn. USA är ett land med obefintligt välfärdssystem där alla medborgare inte har samma rätt till god sjukvård. Vågar inte ens tänka på hur mycket det kostar att utredas för, diagnostiseras med och behandlas för ADHD över Atlanten. Det är något jag lär få undra över ett tag till, känns som att de har andra problem att ta tag i först..

Vem hoppas du blir USA:s president? Sväng förbi vår facebooksida och gör din röst hörd: facebook.com/Underbaraadhd

Läs mer

Vad är problemet?

Foto: grodananna.blogspot.co.uk

Som jag skrivit tidigare är medierna väldigt duktiga på att rapportera kring den ’kraftiga’ ökningen av adhd-diagnoser runt om i landet. Till en början tyckte jag att rapporteringen var bra och nyttig då jag som många vet tror att en ökad diskussion om diagnosens för- och nackdelar är nödvändigt för utvecklingen.

Men nu har jag kommit till en punkt där jag läser artiklar, reportage och tittar på tv-inslag gällandes adhd och blir irriterad. Jag är trött på att så många landsting och kommuner inte har resurser för att erbjuda en skälig vård och hjälp till de människor som har en NPF-diagnos. Jag är trött på en medierapportering som i slutändan riskerar att skuldbelägga oss med ADHD då det är vårt ’fel’ att ökningen är så stor och att landstingen inte har tillräckliga resurser.

Jag är trött på att artiklar, reportage och tv-inslag är tomma på åtgärder och lösningar. Det är upp till de folkvalda politikerna och människor på bestämmandepositioner att lösa denna ökningen och se till att resurserna finns runt om i landet.

Vad är problemet?

Läs mer

”Har inte råd att behandla ADHD”

Det verkar inte finnas något stopp i medierapporteringen kring ADHD, landstingens bristande resurser och den explosionsartade ökningen av fastställda diagnoser. I Jämtland har man råd att ge människor med ADHD medicin men inte andra och absolut nödvändiga behandlingar som exempelvis terapi enligt Sveriges Radio.

Jag förstår inte att det är verkligheten. Att landsting och kommuner inte har råd att erbjuda en fullgod vård som alla människor med en NPF-diagnos har rätt till.

Tänkte försöka mig på en liknelse. Hur hade människor reagerat om en cancerpatient endast fick sin livsviktiga medicin och ”that’s it”? Ingen uppföljning, ingen terapi och ingen kontakt med läkare/ specialist för att det inte finns resurser inom landstinget. Hur hade du reagerat om det rörde din käraste?

Det handlar om värderingar, prioriteringar, kunskap och vilja. ADHD är en funktionsnedsättning som med rätt förutsättningar kan liknas vid en gudagåva. Med fel förutsättningar kan ADHD även vara ett helvete, tro mig jag (och säkerligen många med mig) känner till diagnosens båda sidor allt för väl.

När ska politiker och medmänniskor inse att dagens situation inte är hållbar för människor med NPF-diagnos i allmänhet och ADHD i synnerhet? Det må talas mer om ADHD och det må vara så att fler diagnoser ställs idag jämfört med förut men diagnosen är fortfarande långt ifrån accepterad i samhället. Jag stöter på många människor som säger sig veta vad ADHD är och innebär. Tills man börjar prata med dom…

 

Läs mer

”Ökat behov av stöd bland föräldrar med diagnos”

Sitter precis och läser en artikel från Sveriges Radio (SR) i Jämtland som är väldigt flitiga med att rapportera i ADHD-frågor samt dess utveckling. Nu senast belyser de att ”allt fler föräldrar behöver stöd i sitt föräldraskap i takt med den kraftiga ökningen av antalet vuxna som fått exempelvis diagnosen ADHD.”

Bakgrunden till att allt fler vuxna söker hjälp från socialstyrelsen i sitt föräldraskap beror enligt SR P4 Jämtland på att: ”antalet vuxna som får neuropsykiatriska diagnoser ökar kraftigt i hela landet. De senaste sex åren har antalet personer som fått exempelvis diagnosen ADHD 15-faldigats i hela landet. I Jämtlands län har det varit en tiofaldig ökning. Det innebär också att många fler behöver stöttning i sitt föräldraskap, framförallt med struktur, organisation och handfast och praktisk hjälp för att få ordning på en många gånger kaotisk vardag.”

Personligen tycker jag att artikeln är intressant på många sätt. Dels för att det faktiskt finns hjälp att tillgå och nyttja för oss som lever med en NPF-diagnos och som någon gång kommer att bli/ redan är föräldrar. Det gör mig glad att se och läsa om människor som fått en dräglig och fungerande vardag genom samhällets hjälp. Vad som inte gör mig lika exalterad är det faktum att man i landstinget får vänta mellan 1-3 år på en utredning och eventuell diagnos, något som även speglar vardagen i många kommuner.

En så lång väntetid är inte bara beklagligt, det är helt oacceptabelt, orealistiskt och kan vara förödande för många. Jag kan bara tala utifrån egna erfarenheter och hade inte min mamma tvingat akutenheten NoA till det där hembesöket (som ledde till en omedelbar utredning på PRIMA) hade jag förmodligen fortfarande levt ett självdestruktivt och ”på-gränsen-till-döden” liv än idag.

”Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.” Lag (1998:1660)

Hur kan vi ha en lag som säger att sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa samtidigt som det idag är 1-3 års väntetid för en ADHD-utredning i landstinget? Jag får inte ihop det…

Läs mer

Anställ en NPF-expert i alla svenska skolor

Sveriges Radio, Nyheter P4 Örebro, rapporterar idag att flickor med ADHD är svårare att upptäcka än pojkar. Många gånger upptäcks och syns inte flickors problematik förrän i tonåren, något som i alla fall bekymrar mig. Bakgrunden till min oro återfinns som bekant i en uppväxt utan fastställd diagnos, en pubertet och tonår som bokstavligt talat var nära att ta livet av mig, utanförskap, dålig självkänsla och en vardag som präglades av hinder, utmaningar & en ”dumstrut” istället för glädje, tillfredsställelse & framtidsvisioner.

”Tyvärr är det lättare att hitta pojkarna än flickorna och det gör att flickor kan få leva längre med sina besvär än pojkar”, säger Angelica Eriksson Jahn, psykiatrisjuksköterska på länets barnneuropsykiatriska mottagning till Sveriges Radio.

Det är totalt oacceptabelt att något barn/ ungdom och/ eller vuxen ska behöva gå en längre tid med ”besvär” utan att få hjälp. Oavsett kön, oavsett ålder, oavsett allt! Fick en spontan tanke som förmodligen aldrig kommer realiseras men jag delar den ändå: inför ett obligatorium i Skollagen som tvingar samtliga svenska skolor (privata & kommunala) att ha en anställd som är expert på NPF-diagnoser och problematik!

Läs mer

Adhd gemensam nämnare för fångar & miljardärer

Justin Timberlake. En av många välklädda herrar med adhd. Källa: http://www.parenting.com

TT rapporterade här om dagen att en ny studie från Kriminalvården visar att många kvinnliga fångar på landets fängelser ”lider” av adhd.

Spontant tänker jag att adhd inte är något lidande för många människor. Därför tycker jag att medier tillika den femte statsmakten ska vara extra försiktig i sitt ordval i denna sorts rapportering.

För det andra känns det tragiskt att läsa resultatet av den pågående studien som görs på Kriminalvårdens anstalter runt om i landet. Har vi inte lärt oss snart? Betyder inte de återkommande resultaten från dessa studier något? Är det inte dags att göra något åt saken, avsätta mer resurser och verkligen ge alla människor i Sverige lika möjligheter att lyckas i livet istället för att sluta narkomaner, alkoholister och/ eller kriminella?

”Många kvinnliga fångar har adhd” enligt TT/ SvD och bland landets manliga fångar har omkring 40% diagnosen.

Så ska det inte behöva vara och min stora fråga är när våra folkvalda politiker tänker börja bry sig? Har de missat vilken otrolig tillgång adhd kan vara om människor med diagnosen får rätt förutsättningar och hjälp?

Om de tvivlar på huruvida det är värt investeringen eller inte svarar nog gärna Bill Gates, Justin Timberlake och/ eller Jim Carrey ödmjukt på den frågan.

Läs mer

”Bostadsort avgör om person med ADHD får arbetsterapi”

Sitter och läser en debattartikel i Dagens Medicin som handlar om att alla människor med ADHD ska ha samma möjlighet att få träffa en arbetsterapeut. Många, jag själv inräknad, tänker nog att detta är en självklarhet men så ser dessvärre inte verkligheten ut. Alla svenskar som har ADHD har faktiskt inte samma möjlighet eller rätt till arbetsterapi vilket innebär stora svårigheter att hantera vardagen och/ eller arbetet på önskvärt sätt.

 

Många personer med ADHD har svårt att ha ett fungerande vardags- och arbetsliv. Nyckeln till framgång är att kunna hantera sin aktivitetsförmåga – det gäller både vuxna och barn – något som arbetsterapeuter är experter på att utreda och behandla.
I flertalet tidningar och radio­inslag har behandling för personer med ADHD diskuterats. Framför ­allt har medicinsk behandling belysts. Vi vill med denna artikel visa på ett annat perspektiv, nämligen aktivitetsperspektivet. Både som ett alternativ men också som ett komplement till den medicinska behandlingen. Läkemedel kan vara en förutsättning för att personer med koncentrationssvårigheter ska kunna ta till sig övrig behandling, men innebär inte automatiskt att personer med denna problematik får fungerande vardag och arbetsliv. Arbetsterapeuten fokuserar på att personer med funktionsnedsättningar ska få fungerande och meningsfull vardag…

Läs artikeln i sin helhet på Dagens Medicins hemsida.

 

Läs mer

33 år lång studie: ”Viktigt att barn med ADHD får bra behandling”

Sitter och läser en artikel på Vetenskap & Miljö (Sveriges Radio) som handlar om vikten av bra behandling för barn med ADHD. Den amerikanska studien som journalisten utgår ifrån pekar bland annat på ”att män som har diagnostiserats med ADHD som barn blir sämre utbildade, mer socialt utsatta och har sämre ekonomi.”

Vilken väg väljer vi att gå?

 

Viktigt att barn med ADHD får bra behandling

En amerikansk studie pekar på att män som har diagnosticerats med ADHD som barn blir sämre utbildade, mer socialt utsatta och har sämre ekonomi.

Resultaten kommer från en 33 år lång studie där forskarna följt 135 män med ADHD-diagnos och jämfört med lika många som inte har någon diagnos. Till exempel så hoppade 33 % av gymnasiet jämfört med 4% för de utan diagnos och skillnaden i medianårsinkomst var nästan 300 000 kronor.

Skillnaderna mellan grupperna börjar redan under tonåren och följer enligt forskarnas resultat med under resten av livet. Forskarna själva säger i ett pressmeddelande att deras resultat trycker på vikten att följa barn med ADHD för kunna ge den bästa behandlingen.

Referens: Klein R. G, et al, Clinical and Functional Outcome of Childhood Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder 33 Years Later, Archives of General Psychiatry, Published online October 15, 2012. doi:10.1001/archgenpsychiatry.2012.271

Sveriges Radio, Vetenskap & Miljö

 

Läs mer