Igår läste jag en artikel på skolvarlden.se som jag hade tänkt blogga om. Det var innan jag läste om en överläkare och specialist inom psykologi som ifrågasatte så gott som samtliga adhd-diagnoser bland vuxna.

Hur som helst. Artikeln från Skolvärlden var det. ”Dyslexi och adhd kan bli nyckeln till framgång” tar upp två eldsjälar som föreläser och sprider kunskap om hur viktigt det är att man tar tillvara på sin särbegåvningar. Och hur det kan leda till otrolig framgång. Det glädjer mig jättemycket att se och läsa andra som engagerar sig för att förändra bilden på diagnoser till det positiva och belysa de goda egenskaperna som döljer sig bakom fasaden.

Tycker såklart att det är extra roligt att läsa sånt här då även jag, som de flesta redan vet, och mitt engagemang syftar till att just öka kunskapen kring adhd i allmänhet och dess positiva sidor i synnerhet.

Nedan text är rakt kopierad från skolvarlden.se. Ursprunglig artikel kan ni läsa här.

Erik Winqvist och Mikael Muhr turnerar landet runt med projektet och föreläsningen ”Udda = Bra”. Vanligtvis har de lärare i publiken, men på senare tid har de även besökt fängelser eftersom många intagna har bokstavsdiagnoser och dyslexi.

– Vårt huvudsakliga budskap är att det är jätteviktigt att utveckla sina begåvningar istället för att kompensera för sina brister. Alla människor har särbegåvningar som man lär sig tidigt att dölja för att inte sticka ut. Senare märker man att de är viktiga tillgångar i livet, men vi med dyslexi och adhd kan inte gömma våra särbegåvningar under skoltiden, säger Erik Winqvist, företagsledaren som blev författare och artist.

Den här gången möter han och Mikael Muhr personalen på Enskede gårds gymnasium, en skola som brottas med stora utmaningar. Sedan i höstas erbjuder gymnasiet bara introduktionsprogram för elever som inte klarat av grundskolan med godkända betyg. Många av dem är under utredning eller har bekräftade diagnoser som kräver anpassad undervisning. Nästan en tredjedel av eleverna har varit i Sverige mindre än två år.

– Jag vill att vi ska veta varför vi gör som vi gör och hur vi kan möta varje elev som människa. Jag tyckte det var roligt med ”Udda = Bra” eftersom de vänder på perspektivet. Många teorier bygger delvis på att se människors styrkor, men ”Udda = Bra” fokuserar bara på det, säger Jennie Rosengren, rektor på skolan sedan tre år.

Udda Bra kom till för ett par år sedan efter att Mikael Muhr såg Erik Winqvist berätta om sin nya bok ”Mina bästa sidor är ordblinda” i morgonsoffan på tv.

– Jag kände ett sådant engagemang och passion så jag ringde honom för att jag också ville göra något liknande, men om min adhd. Min begåvning blev ett bra komplement till hans sakliga erfarenhet. Vi satte ihop vår första föreläsning som vi höll för tio rektorer, berättar Mikael Muhr.

Exakt hur många barn och ungdomar som har dyslexi och adhd är svårt att fastställa, men enligt Erik Winqvist handlar det om ett spann på mellan en tjugondel och en femtedel av landets elever för var och en av diagnoserna. Klart är i alla fall att de här barnen kräver viss anpassning av undervisningen.

– Skolan går mycket ut på att elever ska lära sig att kompensera för sina brister, men jag tror inte på det. Varje särbegåvning går att göra till ett funktionshinder, men det går också att göra det till en framgångsfaktor. Skolan kramar ihjäl de här eleverna istället för att hjälpa dem att utveckla det som de är bra på. Det är orättvist att behandla alla lika, säger Erik Winqvist.

Han och Mikael Muhr har plöjt forskningsrapporter och använt sina egna erfarenheter för att sammanställa två listor över särbegåvningar kopplade till dyslexi och adhd och ett antal råd på vägen för pedagoger.

– Genom att förstärka de här barnens särbegåvningar slipper man ha ungar som bråkar och slåss utan får istället barn som mår bra och utvecklas. Kort och gott handlar det om att respektera elever med adhd som de är och om att stärka dyslektikers självförtroende, säger Erik Winqvist.

Dyslektiker är ofta kreativa, envisa och målinriktade. De lär sig i ett ojämnt tempo och verkar mer ostrukturerade än vad resultatet visar. De läser långsamt och använder association som inlärningsmetod eftersom de ofta har ett mer begränsat arbetsminne.

– Ett dyslektiskt barn tycker om att se och gräva sig in i saker från flera håll, säger han.

Barn med adhd har ofta lätt för att koncentrera sig och njuter av att arbeta hårt, men de styrs inte av mål utan av känslor och passion. De är ”streetsmarta”, vilket innebär att de ofta gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom. De lever i nuet och förutser sällan konsekvenser.

– Den energi som vi med adhd har måste vinklas mot något vi brinner för, annars blir det kaos. Vi sitter still och kommer i tid så länge vi respekterar oss själva och våra begåvningar. Det handlar inte om något vi behöver lära oss utan att tillåta hur vi är, säger Mikael Muhr.

Erik Winqvist fyller i:

– På det sättet kan vi bli högpresterande istället för att vi ska bli utslagna eller fängelsekunder.

Värt att tänka på – ADHD

Försök inte att förändra barn och ungdomar med adhd utan lär dem att respektera sig själva och att vara precis som de är. Uppmuntra gärna deras särbegåvningar.

Ett barn med adhd är ofta:

• ”Streetsmart”, det vill säga gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom.

• Aktivt, fokuserat och njuter av att arbeta.

• Styrs inte av mål utan av känslor och intuition.

• Planerar och förutser inte konsekvenserna av sitt handlande.

• Lär sig av det som går rätt, men inte av det som går fel.

• Lever i nuet och ”knarkar” drömmar.

• Bra på att vara närvarande vid samtal med andra och identifierar sig ofta och lätt.

Läs mer