Att åstadkomma förändring kan vara precis lika obekvämt som det är viktigt
Övrigt
Allt fler positiva till personer med psykisk ohälsa
Foto: Maja Brand
Läste precis månadens nyhetsbrev från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vilket, som alltid, var väldigt intressant!
Extra glädjande var det, enligt mig själv, att läsa om den studie som Hjärnkoll presenterade i februari och som visade att allt fler är positiva till personer med psykisk ohälsa. Något som Rickard Bracken, projektledare i Hjärnkoll, kommenterar så här:
– Resultatet i vår rapport ligger helt i linje med annan forskning som visar att det mest framgångsrika sättet att förbättra attityder sker genom möten mellan de som har erfarenhet av psykisk ohälsa och de som inte har det.
Här kan du läsa pressmeddelandet i sin helhet
För ytterligare information om Hjärnkoll och hur du kan stötta kampanjen för psykiska olikheter – lika rättigheter, besök gärna www.hjarnkoll.se
”Till Dig, av hela mitt hjärta!”
Förlag & författare: Recito Förlag, Aicha Kanjah Fritz
Kikade precis igenom en rad av de många direktmeddelanden som jag fått till Underbara adhd Facebook-sida där ett fångade min uppmärksamhet lite extra.
Inte för att det kom från en person som länge läst, följt, kommenterat och engagerat sig i Underbara adhd i allmänhet och NPF-frågor i synnerhet, utan för att det innehöll ett praktexempel på hur man kan använda och förvandla hemska, fruktansvärda, deprimerande och ofattbara livssituationer till något positivt, lärorikt och för många människor kanske direkt livsavgörande! Här kan ni beställa ert exemplar.
En sann inspiration och ytterligare bevis på att ingenting är omöjligt, för någon!
Och ja, jag är mycket medveten om och ledsen för att mina svar på Facebook-meddelanden, mejl och kommentarer inte är de snabbaste i världen. För vad det är värt arbetar jag på att bättra mig.
Enligt studie är jag psykiskt sjuk
Studien är gjord av respekterade Harvard Medical School & omfattar 60 000 personer världen över. Bild: everystockphoto.com
Personligen tycker jag att det här är jätteintressant läsning, av många väldigt olika anledningar, och ska försöka följa utvecklingen noggrant. Men jä*lar vad jag ogillar benämningen sjukdom och hur de ska botas.
DN:s artikel ”Koppling funnen mellan psykiska sjukdomar” inleds med meningen ”Fem vitt skilda psykiska sjukdomar kan ha samma genetiska orsak” och jag ställer mig frågan varför man väljer just denna formulering? Vem har rätten att benämna mig och alla andra med en NPF-diagnos som psykiskt sjuk? Jag är inte mycket sjukare än de som genomfört studien och/ eller journalisten som skrivit artikeln.
Jag skulle snarare se mig själv som en mer komplett, kompetent, intelligent och närvarande och levande människa än samtliga huvudförfattare och forskare av den här studien.
Min diagnos är på intet sätt enkel att leva och långt ifrån enbart positiv, men det är och kommer aldrig att vara någon sjukdom i dess rätta benämning. Vem, varför och när har någon fått rätten att bestämma vad som är sjukt respektive friskt?
Det kanske finns en Gud ändå – eller bara många som gett sig själva epitetet. Bild: kp.nu
Jag är fullt medveten om att vi som lever med en NPF-diagnos avviker och inte tillhör samhällets instiftade och rådande ”norm” men jag tänker inte finna mig i att bli kallad psykiskt sjuk på grund av detta. Min värld och min diagnos är högst frisk och normal för mig som det är för ”friska och normala” människor att inte ha någon diagnos.
Tänk om ett gäng adhd-personer tillika forskare skulle göra en studie med NPF-hjärnor som utgångspunkt för det ”friska och normala” och sedan leta genetiska avvikelser på samtliga ”vanliga” människor. Ni kan väl tänka er hur många avvikelser och sjuka ni hade varit jämfört med oss NPF-personer då?
Vad är normalt, friskt och vem bestämmer vad/ varför och när någonting skall benämnas och ses som sjukt?
Jag trodde det normala är att vi alla är människor, vilket det uppenbarligen fortfarande råder väldigt skilda meningar om!
Svenskarnas förtroende för ideella organisationer bland det lägsta i världen
Svenskarnas förtroende för NGO:er, ideella och icke-statliga organisationer är bland de lägsta i världen. Det (och mycket, mycket mer) visar årets resultat från världens största förtroendeundersökning, Edelman Trust Barometer, som nyligen presenterades.
—————-
Resultaten från Edelman Trust Barometer 2013 visar att förtroendet för svenska institutioner långsamt börjar återhämta sig efter förra årets kraftiga förtroenderas. Sverige sticker ut från det globala snittet avseende vilka institutioner i samhället vi har mest förtroende för – offentlig sektor toppar listan följt av näringsliv, media och NGO:er. Globalt sett är rankningen den omvända med NGO:er i förtroendetoppen.
Förtroendet för svenska NGO:er, ideella och icke-statliga organisationer, är mycket lågt i jämförelse med övriga världen. Endast drygt var fjärde svensk (28 procent) uppger att de har förtroende för NGO:er, att jämföra med 53 procent globalt.
Förtroendet för media är det nästa lägsta bland institutioner, men har trots det ökat med sex procent-enheter under det senaste året. Samtidigt befinner sig företagen i mediebranschen i en stabil förtroendesänka och har bland det lägsta förtroendet i hela landet. Bland olika typer av medier finns ett enormt förtroendeglapp, där traditionella medier lyfter snittet medan sociala medier har det lägsta förtroendet bland samtliga undersökta länder.
Bild: socialmediacoach.se
– Förra årets kraftiga förtroendeuppgång för traditionella medier håller i sig. Skepsisen mot sociala medier är internationell, men ännu tydligare i Sverige. Vi tolkar det som en mognadsfråga. Svenskarna ser helt enkelt sociala medier för vad det är, en plattform för kommunikation – inte en källa för information. Det är avsändaren, det vill säga vem som pratar, och inte plattformen som styr förtroendet. Och där pekar svenskarna tydligt ut vanliga medarbetare och ”en person som jag själv” som personer de litar till, säger Linda Waxin, VD på Edelman Stockholm.
Stark tilltro till staten
Svenskarnas förtroende för offentlig sektor sticker ut som ovanligt starkt i jämförelse med övriga undersökta länders, nära 20 procentenheter högre än det globala snittet. Den höga tilltron återspeglar sig även i att nästan var tredje svensk (32 procent) idag anser att statens reglering av det privata näringslivet är otillräcklig. Men även om förtroendet för staten som institution är högt har svenskarna betydligt lägre förtroende för de politiska företrädarna, det allmänna förtroendegapet är tio procent-enheter och bland välinformerade* är det hela 18 procentenheter.
Sverige ohotad ledare i HQ-toppen
Svenskarna har ett relativt högt och stabilt förtroende för näringslivet som institution och förtroendet har dessutom fått en knapp ökning sedan 2012. Globala företag med svenska huvudkontor har också högt förtroende internationellt; Sverige ligger i topp (61 procent), tillsammans med Tyskland (63 procent), Kanada (63 procent) Schweiz (62 procent), på listan över vilket land som anses mest trovärdigt för företag att ha sitt huvudkontor i. När svenskarna själva får rangordna hamnar Sverige också i förtroendetoppen. Endast fem andra länder har lika bra självförtroende som Sverige. Längst ned på den globala förtroendelistan hamnar Mexiko och Indien. Svenskarna rankar också Ryssland lågt, endast var tionde svensk har förtroende för företag med huvudkontor i Ryssland, att jämföra med knappt var tredje globalt. När frågan ställs i årets Trust Barometer om vem som är bäst lämpad att lösa skuldkrisen i Europa anser dessutom svenskarna att Sverige är bättre lämpade än EU.
Förtroendekris för traditionella auktoriteter
Men trots att svenskt näringsliv åtnjuter högt förtroende ser situationen inte lika ljus ut för svenska företagsledare. Nästan hälften (48 procent) av svenskarna litar på det privata näringslivet som institution, men endast drygt var fjärde svensk litar fullt ut på att företagsledare väljer att förmedla sanningen, även om den är obekväm, en siffra som har minskat under året. Undersökningen visar på ett lågt förtroende för traditionella ledare, såsom styrelse och VD (34 procent), när man skapar sig en uppfattning om ett företag. I förtroendetoppen ligger istället experter och ”en vanlig anställd” (51 procent) eller ”någon som liknar mig”(63 procent). Förtroendet för akademiker (63 procent) och interna experter (60 procent) som talespersoner är nästan dubbelt så högt som det för styrelseledamöter och VD:ar. Trots detta pekar sju av tio av de svenskar som minskat sitt förtroende för näringslivet ut just styrelse och VD som ansvariga för att komma till rätta med problemen.
Lågt VD-förtroende redan innan Telia-skandalen
Svenskarna ger företagen underkänt på de mest betydelsefulla förtroendebyggarna
Att behandla företagets medarbetare väl är tillsammans med högkvalitativa produkter och tjänster nyckeln till att vinna svenskarnas förtroende. Men företagen får underkänt på medarbetarpunkten, endast drygt var tionde svensk tycker att företagen lever upp till detta. Samtidigt lyssnar svenskar till den vanliga medarbetaren i mycket hög utsträckning när vi formar vår åsikt om företag, 51 procent anser att en vanlig anställd är mycket trovärdig, hela 17 procentenheter högre än för VD.
– Dessa två trender pekar tillsammans på en medarbetarmakt som växer sig allt starkare. Om svenska ledare och kommunikatörer ska ta med sig en sak från årets Trust Barometer tycker jag att det är just att prioritera sina medarbetare som svenskarna så tydligt kräver, säger Waxin.
En slutsats av undersökningen är att det är särskilt sådana faktorer som traditionellt kallats ”mjuka” värden, som att lyssna på feedback från kunder, tänka på miljön och fokusera på kundnytta snarare än vinst, som vinner svenskarnas förtroende. Att företaget går med vinst tycker däremot bara var fjärde svensk är viktigt, att jämföra med 38 procent globalt.
Förtroendekrisande energibranschen på uppgång medan bank ligger kvar i botten
Årets riktiga förtroendevinnare är energibranschen som klättrar tio procentenheter från förra årets mätning (från 30 till 40 procent). Bland de branscher med allra lägst förtroende bland svenskarna återfinns både bank- och finansbranschen som 38 respektive 30 procent av svenskarna uppger sig ha förtroende för. Svenskarnas förtroende har påverkats negativt av information de läst om bankkrisen det senaste året, men trots det verkar branscherna vara på väg mot en långsam återhämtning – bland de välinformerade* svenskarna har förtroendet ökat marginellt under året som gått och samtidigt anser 39 procent att bankerna är på väg åt rätt håll. Återhämtningen är dock betydligt lägre, ungefär tio procentenheter, än det globala snittet. Så trots en svag återhämtning har bank- och finansbranschen med andra ord fortsatt långt kvar till ett stabilt förtroende.
Svenskarnas bonushat
Orsaken till de senaste årens bankkris menar svenskarna framförallt kan förklarars av bankernas bonuskultur. Hälften av de tillfrågade anger detta som skäl, att jämföra med endast var femte globalt. Av de som känner till de senaste årens största bankskandaler anser var fjärde svensk att en ökad reglering är det bästa sättet för att komma tillrätta med orsakerna till bankkrisen. Var femte anser att hårdare regler kring kompensation till ledningen är svaret och lika många anser att bankernas måste förbättra sin etiska ståndpunkt.
*Välinformerade respondenter är ett urval av 200 respondenter som svarar mot följande kriterier:
25-64 år, universitets- eller högskoleutbildning, höginkomsttagare (topp 25 %) samt uppger att de konsumerar nyhetsmedia flera gånger i veckan och följer debatten löpande.
Om Edelman Trust Barometer
Edelman Trust Barometer är Edelmans årliga förtroende- och trovärdighetsundersökning som i år genomförs för 13 året i rad. Undersökningen genomfördes av researchföretaget Edelman Berland och bestod av 20 minuter långa onlineintervjuer utförda mellan 16 oktober och 29 november 2012. Edelman Trust Barometer 2013 undersökte totalt sett cirka 32 000 respondenter bestående av två målgrupper i 26 länder: 26 000 respondenter bestående av allmänheten i åldersgruppen 25-64 samt en grupp med 5 800 välinformerade personer.
Globalt 26 deltagande marknader: Argentina, Australien, Brasilien, Frankrike, Hong Kong, Indien, Indonesien, Irland, Italien, Japan, Kanada, Kina, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Polen, Ryssland, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Sverige, Turkiet, Tyskland, UAE och USA.
Fotnot: Ovan information är direkt kopierat från edelman.se, klicka gärna här för original. På Slideshare kan du även ta del av årets svenska presentation av resultaten!
”Min diagnos ADHD”
Läste precis ett mycket intressant och insiktsfullt blogginlägg av Viktor Frisk om tiden före, under och efter att han fått sin adhd-diagnos. Otroligt läsvärt och jag rekommenderar alla att läsa det i sin helhet här!
”Det är klart att det här är min revansch i skolan, min egen seger att bli normal. Men vill jag vara normal? Vad är normal? Jag upplever att jag är mer strukturerad, jag mår bättre och alla dessa ångestattacker avtar mer och mer. Det har tagit tillbaka en del av mitt eget liv, men samtidigt så har det förändrat mig. Så att få min diagnos ADHD så känner jag både stor tacksamhet men även en stolthet. Jag är stolt över att jag Viktor Andersson Frisk, kan skriva det här öppet till er alla. För det här är en del av mig, det är en del av hur jag är och förmodligen alltid kommer vara, jag vet att det finns så många där ute som har många frågor, det finns så många som känner igen sig.” – viktorfrisk.nu
”Jag är stark för att jag varit svag”
Dagbladet: Ändrade kostvanor kan hjälpa mot ADHD
Foto: nyvana.nu
Eftersom att jag bor granne med en kvinna som förespråkar en kost utan onödigt socker, gluten och för stora mängder kolhydrater vet jag sedan tidigare att en välordnad kost faktiskt kan göra stor skillnad för oss som lever med adhd.
Jag skulle inte vilja gå så långt som Dagbladet.se gör i artikeln nedan och säga att näringsterapi är ett fullgott alternativ men köper absolut att ändrade kostvanor kan vara ett bra komplement till medicin.
Nedan är kopierat från dagbladet.se, läs gärna originalartikeln här.
Näringsterapi är ett bra alternativ till medicinering mot ADHD. Så kan budskapet från folkhälsovetare Ann-Marie Lidmark sammanfattas. Lidmark föreläste i ämnet vid en träff i Sundsvall på söndagen.
Personer med ADHD lider brist på vissa mineraler, vitaminer och essentiella fettsyror. Näringsterapi är därmed ett bra alternativ till medicinering.
Det hävdar Ann-Marie Lidmark, folkhälsovetare och zoofysiolog från Stockholm. Hon forskar och skriver en bok i ämnet.
På söndagen höll hon ett föredrag i Kulturmagasinets programsal i Sundsvall. arrangerat av Tandvårdsskadeförbundet.
Forskningsresultat
Ett 40-tal åhörare hade samlats för att lyssna till Lidmarks forskningsresultat.Närmare fyra procent av svenska barn har ADHD. Detta funktionshinder handlar om koncentrationsproblem, impulsivitet, aggressivitet och/eller överaktivitet som gör det svårt att sitta still.
Beslut om medicinering mot ADHD upplevs ofta negativt. Många föräldrar är oroliga för biverkningar av medicinerna och risk för framtida beroenden.
Ann-Marie Lidmarks rön är därför välkomna framsteg i forskningen.
– Många exempel finns där enbart förbättrad kost skapar lugn, koncentration och mindre aggressivitet. Tillskott av järn, zink, magnesium och vitamin B6 minskar ofta ADHD-symtomen, säger Ann-Marie Lidmark.
Kosttillskott
Hon berättade om en forskningsrapport som visar samma förbättringspotential med kosttillskott som med läkemedlet Ritalin. Enda skillnaden var att medicinerande barn fick biverkningar medan dessa uteblev hos gruppen som fick kosttillskott.– Med variation av kosten där man plockar bort vissa beståndsdelar och lägger till annat så kan man komma fram till vad som framkallar reaktioner hos barn, säger Ann-Marie Lidmark.
Corren: ”Datorer bra för elever med adhd”
Bild: mashable.com
Idag rapporterar corren.se att alldeles för få elever med adhd har möjlighet att använda dator i skolarbetet. Det innebär att dessa elever har svårt att fokusera på sina uppgifter och arbeta i den takt som passar henne eller honom.
Nedan text är kopierad från Corren, här kan du läsa ursprungsartikeln ”Datorer bra för elever med adhd”.
För få elever med adhd får möjlighet att använda datorn i skolarbetet. Något som gör det svårare för eleverna att fokusera på sina uppgifter och att arbeta i den takt som passar honom eller henne.
Den slutsatsen drar Vedrana Bolic, doktorand i arbetsterapi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som bygger på en enkät med drygt hundra elever på högstadiet och gymnasiet.
Lättare att lära– Det är oroväckande. Datorn kan underlätta lärandet i både läsning och matematik, säger Vedrana Bolic i ett pressmeddelande från universitetet.
Resultaten från enkätstudien har jämförts med datoranvändningen hos elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.
Jämförelsen visade att inte ens hälften av eleverna med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningenadhd hade tillgång till en dator i klassrummet.
Vedrana Bolic konstaterar:
– Medan en tredjedel av eleverna med adhd använde datorn för att söka information på internet använde hälften av dem med rörelsehinder, och två tredjedelar av övriga elever, datorn för samma ändamål.
Även för att skriva använde eleverna med adhd mer sällan datorn. De hade också färre kontakter med sina lärare via e-post jämfört med andra elever.
Studien visar också att eleverna med adhd inte var nöjda utan ville använda datorn mer och för fler aktiviteter i skolan. Allt fler elever får diagnosen adhd och riskerar att hamna på efterkälken utan tillgång till en egen dator i skolarbetet.
Ett hjälpmedelTidigare forskning har visat att deras behov av hjälpmedel inte har uppmärksammats på samma sätt som för elever med funktionshinder.
– Ungdomar med adhd som inte har en dator förskriven som hjälpmedel får dela klassens eller skolans datorer med alla andra elever. Därför är deras möjlighet att använda dator i skolan en viktig fråga för arbetsterapeuter, konstaterar Vedrana Bolic.