Att leva med adhd

Debattinlägg i GP: Dags att ge barn med NPF en chans

Underbara ADHD

Nyligen publicerades en debattartikel i Göteborgs Posten (GP) som belyser vikten av att ge barn med NPF en ärlig chans. Kunde inte hålla med mer! Det skrivs att skolstarten ofta är ångestladdad för oss med NPF men var det så även för mig?

Jag ser med blandade känslor tillbaka på min skoltid eftersom det inte bara var skit. Något som däremot va skit, vilket jag insett i efterhand, är det fack jag placerades i och den roll jag ofrivilligt tilldelades. Av lärarna, rektorerna, klasskamraterna, psykologerna, terapeuterna, kommunen, vännerna. Varför såg de mig som en talanglös, dum, jobbig, elak och bortom-all-räddning-kille & bråkstake? Nog för att jag var allt annat än lugn och sansad som liten men när & varför bestämde sig de, som har en sådan viktig roll i formandet av människor, för att mer eller mindre ge upp hoppet om mig (& alla andra med en diagnos)? Och vem i helsida gav dom rätten att göra det?

Så, var skolstarten ångestladdad även för mig? Svaret på den frågan är varken långt eller svårt; Ja.

Läs hela debattartikeln i GP här

Läs mer

Vilka stöd & insatser finns för människor med ADHD?

Underbara ADHD 1 kommentar

Av diverse anledningar (återkommer med ytterligare information) blir gårdagens planerade inlägg dagens inlägg och handlar om vilka stöd samt insatser det finns att tillgå för oss med en ADHD-diagnos. Nedan citat är hämtat från Habilitering.nu och i sedvanlig ordning hoppas jag att det kan ge en djupare inblick & kunskap i de olika ”grenarna” som finns på ADHD-trädet.

En stor del av det stöd som ges vid ADHD handlar om att förmedla vad funktionsnedsättningen innebär och dess konsekvenser. Personer med ADHD kan även ha hjälp av kognitiva hjälpmedel, vilket kan underlätta vardagen. En del personer får lindrigare symtom om de tar mediciner.

Behandlingen av ADHD handlar framför allt om att ge utbildning och rådgivning om funktionsnedsättningen, både till den med diagnosen och omgivningen.
Om miljön anpassas utifrån behoven och omgivningen är förstående och stödjande, behöver inte ADHD bli ett allvarligt funktionshinder.

Det hjälper också om vardagen är strukturerad och förutsägbar, och det finns tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser från omgivningen.

Kunskap om sin funktionsnedsättning

Det är viktigt att man själv tidigt får kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. Det ger möjligheten att utveckla sina starka sidor och kanske hitta strategier för att hantera det som man är mindre bra på.

Detta kan ha stor betydelse för hur man kommer att må och fungera i framtiden. Ofta handlar det om att ha rimliga krav och förväntningar på sig själv och från sin omgivning.

ADHD-center inom Handikapp & hälsa erbjuder personer i åldern 9-24 år information om sin funktionsnedsättning i form av åldersanpassade gruppträffar.

Föräldrautbildning

Föräldrar till barn med ADHD upplever ofta att de har svårt förstå sig på och bemöta sitt barn. Stressnivån kan vara hög i familjen och man hamnar lätt i ständiga konflikter.
Den viktigaste hjälpen för ett barn med ADHD är därför att de vuxna förstår barnets svårigheter och vad det beror på.

ADHD-center ger anhöriga till barn och ungdomar med ADHD en grundläggande utbildning om ADHD, och även redskap för att hjälpa barnet/ungdomen i vardagen så att så få problem som möjligt uppstår.
Det kan bland annat handla om konkreta råd och tips på strategier som man kan använda för att stödja sitt barn och lösa problemsituationer.

För barn med ADHD kan exempelvis följande hjälpa:

  • en lugn och avstressande miljö hemma.
  • en fast struktur i vardagen med återkommande rutiner.
  • tydlig kommunikation och entydiga uppmaningar.

Ett barn med ADHD har ofta svårt att få och behålla kamrater. Det beror på att hon eller han inte riktigt klarar det sociala samspelet och har svårt att lösa konflikter. Att träna på samspel med andra, problemlösning och impuls- och ilskekontroll kan därför vara till nytta.

ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som förälder kan underlätta vardagen för sitt barn som har ADHD. Den finns att hämta här:
> ”Att vara förälder till barn med ADHD”

Föräldrar till barn med svårare ADHD behöver ofta få mer direkt och intensiv träning i metoder genom att delta i så kallade föräldraträningsprogram. Det är något som kan erbjudas av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men även ADHD-center har föräldraträningsprogram.

Barnet i förskola/skola

I många skolor idag arbetar man i öppna klassrum, byter ofta lokaler, ger eleverna självständiga arbetsuppgifter m.m. Detta är något som inte passar för ett barn som har ADHD, som istället har ett behov av tydliga strukturer och lärarledd undervisning.

Barnet har ofta större behov än andra av:

  • en lugn och tyst arbetsmiljö
  • avgränsade och tydliga arbetsuppgifter
  • hjälp att komma igång, genomföra och avsluta uppgifter
  • ofta få feedback
  • stöd att fokusera på det väsentliga.

För att förbättra för den med ADHD är det viktigt att lärare har utbildning om pedagogiska arbetssätt och hur skolmiljön kan anpassas till en elev med ADHD. Det finns idag mycket kunskap om verkningsfulla metoder för att lära ut till barn med ADHD, men den är ännu inte tillräckligt spridd bland lärare.
Här har skolan och ytterst kommunen ansvaret.

Vissa barn kan också behöva:

  • få särskilda specialpedagogiska eller elevvårdande insatser
  • ett personligt vuxenstöd i form av en assistent
  • undervisning i liten grupp.

ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som lärare kan bemöta och undervisa ett barn med ADHD. Den finns att hämta här:
> Broschyren Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD

Filmen ”ADHD i klassen” finns också att beställa eller låna.
> Beställ filmen ADHD i klassen
> Låna filmen ADHD i klassen

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Det är vanligt att man behöver få stöd i vardagen när det gäller att planera, strukturera, hålla ordning och ha rutiner. Ibland kan det hjälpa att använda sig av så kallade kognitiva hjälpmedel.

Det finns olika slags produkter och verktyg man kan använda för att skapa struktur och ordning, få hjälp med tidsuppfattning och minnesstöd. Det kan vara alltifrån material och utrustning för att organisera hemmet till scheman, mobiltelefon och handdator.

ADHD-center ger föräldrar och ungdomar gruppinformation om vilket kognitivt stöd och vilka hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD. Hjälpmedel skrivs ut av en arbetsterapeut eller logoped. En del saker kan man dock inhandla eller ordna själv.

På vår verksamhet Klara Mera kan man också själv se och pröva olika hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD.
> Läs mer om Klara Mera

Insatser till vuxna

Vissa vuxna kan med tiden lära sig att leva med och hantera sin funktionsnedsättning och kompensera för den. Men det finns också de som har kvar stora svårigheter som påverkar deras sociala vardagsliv, relationer och arbete negativt.

Även här är det viktigt att man själv, närstående och ibland även arbetskamrater får kunskap och insikt i vad funktionsnedsättningen innebär. På så viss kan negativ stress, orsakad av fel ställd krav eller förväntningar i relationen minskas.

Till ADHD-center kan unga vuxna mellan 18-25 och deras närstående vända sig för att få information och råd. Ibland ges patient- och anhörigutbildning för vuxna vid psykiatriska mottagningar.

Mediciner kan hjälpa

Eftersom signalsubstanserna i hjärnan, till exempel dopamin, har visat sig ha betydelse för ADHD, kan små doser av centralstimulerande medel ge positiva effekter. Det sker genom att impulsöverföringen i hjärnan förbättras och man lättare kan koncentrera sig.

Det finns olika slags mediciner, och biverkningarna är ofta lindriga. Doseringen behöver skräddarsys för varje person, genom att man prövar sig fram till rätt nivå.

Läkemedelsverket har utformat riktlinjer för behandling med läkemedel vid ADHD hos barn och ungdomar. Enligt dessa ska i första hand andra stödinsatser prövas. Först när dessa inte har hjälpt och om symtomen allvarligt påverkar sättet att fungera, kan det vara aktuellt med mediciner.

Andra behandlingsmetoder

Det har gjorts vissa studier på omega 3 och omega 6, och dess effekt på ADHD. Dessa fettsyror är viktiga i alla membran i hjärnan. Det har ännu inte kunnat fastställas att fettsyrorna har en positiv effekt, men det finns heller ingen anledning till att avråda från sådan behandling.

Olika typer av kostbehandlingar där man undviker viss mat, som till exempel socker, har ibland lanserats som en behandlingsmetod vid ADHD. Effekten av detta har dock inte säkerställts och bevisats vetenskapligt.

Så kallad neurofeedback (EEG-biofeedback) har också lanserats, men det finns delade åsikter om effekterna av detta.

Det som kallas senso motorisk träning har inte kunnat visas ha effekt på ADHD.

Traditionell psykodynamisk individualterapi, psykoanalys eller lekterapi har inte heller någon dokumenterad effekt på de typiska problemen vid ADHD. Studier har dock visat att beteendeterapi (KBT) för vuxna kan ha positiva effekter på ADHD-symtom såsom depression och ångest. I nuläget är dock tillgången till anpassad KBT vid ADHD mycket begränsad inom psykiatrin.

 

 

Läs mer

”ADHD går inte över & växer inte bort med åren”

Underbara ADHD 2 kommentarer

Idag tittar vi närmre på ADHD hos ungdomar & vuxna. Vad det kan innebära, vilka följdproblem det kan få och hur otroligt viktigt det är med stöd och rätt bemötande av funktionsnedsättningen. När jag läser nedan text (som är hämtad från habilitering.nu) är det svårt att inte tänka tillbaka på ungdomsåren och allt som hände då. Jag hade en rent ut sagt för jävlig ungdom med ständiga konflikter i skolan, med lärare, psykologer, klasskamrater, rektorer osv osv.

Att idag läsa kring ADHD hos ungdomar och vuxna är som att ”copy paste” två kapitel ur mitt liv; mina ungdomsår och min gymnasietid. Det är skrämmande likt och ingen rolig läsning, än värre var det att leva mitt i det, i ett ständigt kaos och en berg & dalbana av känslor. Varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Man var som en tickande bomb, fylld av känslor, frustration och nedstämdhet eftersom att ingen förstod en. För att man var ”idioten”, ”clownen”, den som felade, den som inte kunde prestera på proven och den som alltid skapade rabalder i klassrummen.

Många som känner mig skulle nog inte hålla med om att jag har en extremt dålig självbild & självkänsla, men det har jag alltid haft och det har jag än idag (jobbar dock på att förbättra dessa). Däremot har jag gått den hårda vägen och skaffat mig gott självförtroende som en slags sköld mot all skit jag fått ta emot, tar emot och som jag kommer att få ta emot. Skillnaden mellan självbild, självkänsla och självförtroende kanske är minimal för en del (en del kanske inte kan skillnaden) men för mig är skillnaderna jättestora. Än en gång vill jag poängtera att jag också har haft och har extrem tur i livet då min mamma och familj alltid varit fantastiska i sitt stöd mot mig. Min mamma har alltid gett mig mycket uppmärksamhet, hon har alltid sett mig och hon har alltid brytt sig om hur jag mår, det har betytt otroligt mycket för mig.

 

Symtomen på ADHD kan förändras och se olika ut i takt med att man blir äldre. Ungdomar kan lätt få följdproblem om de inte får stöd, rätt bemötande och insikt om sin funktionsnedsättning.

ADHD är en funktionsnedsättning som man har haft redan som barn, oavsett om man fick en diagnos då eller inte. Förut fanns uppfattningen att ADHD gick över eller ”växte bort” när man blev äldre. Idag visar forskningen att det inte förhåller sig på det viset.

Ungefär hälften av de barn som har ADHD har kvar koncentrationssvårigheter som vuxna. Vissa symtom, såsom överaktivitet och impulsivitet, kan däremot dämpas när man blir äldre.

ADHD hos ungdomar

Ungdomar med ADHD beskriver ofta att de känner en inre oro och otålighet och att de tröttnar fort på saker. Det är också vanligt med stora humörsvängningar och kort stubin – vilket brukar bli ännu starkare under puberteten då man ju påverkas av hormoner, söker sin identitet och vill bli självständig.

Svårigheterna man har haft under uppväxten har ofta inverkat på ens självbild och självkänsla. Man kan därför uppleva känslor som ängslan, osäkerhet och nedstämdhet. I regel brukar flickor ha mer inåtvända symtom.

En del ungdomar är oföretagsamma, passiva och har svårt att komma igång med saker. Andra kan istället handla impulsivt, har svårt att se konsekvenserna av sitt handlande och hamnar lätt i problem.

Därför har ungdomar med ADHD ett större behov än andra av att ha vuxna omkring dem som ser dem och bryr sig om hur de mår.

ADHD hos vuxna

Uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet är något som kan få stora konsekvenser i vuxenlivet. Många vuxna med ADHD beskriver att de känner en otålighet, rastlöshet och har koncentrationsproblem. De har svårt att lyssna på andra, vara stilla och behärska sina känslor.

Vissa vuxna med ADHD tycker att de handlar överilat och impulsivt, utan att först tänka efter. De kanske har kort stubin och ständigt råkar i konflikter med andra. Därför är det vanligt att man ofta har bytt arbete, bostad eller partner eller att man har hoppat av utbildningar.

Andra vanliga symtom hos vuxna med ADHD kan vara att man:

  • är stresskänslig
  • har svårt att klara många uppgifter samtidigt
  • inte kan komma igång
  • inte klarar att organisera och planera sina sysslor
  • inte kan varva ner
  • har sömnproblem

Som vuxen med ADHD kan det vara svårt att planera, passa tider, komma ihåg överenskommelser, sköta hem och ekonomi. Man kan därför behöva hjälp med att få struktur och rutiner i sitt vardagsliv. För någon med ADHD kan det också passa bättre med rörliga, omväxlande arbetssituationer än att ha stillasittande arbete som kanske kräver uthållighet.

Följdproblem för vuxna

Som vuxen med ADHD drabbas man av lättare av depressioner, relationsproblem och en del har svårt att klara arbetslivet och vardagen. Symtomen och följdeffekterna, i kombination med uteblivet stöd, ger också en ökad risk att hamna i missbruk och kriminalitet.

En del av de problem man har som vuxen är egentligen följder av att ha haft funktionsnedsättningen som barn. Det är exempelvis vanligt att man inte har klarat skolan så bra och därför har bristande baskunskaper och utbildning, men även låg självkänsla.

Läs mer

Dagens ämne: ADHD hos barn – vad är sant & falskt?

Underbara ADHD 5 kommentarer

”Att ha svårt att koncentrera sig, vara stilla och kontrollera sina impulser är vanligt bland alla barn. För barn med ADHD är allt detta mycket starkare och kan skapa problem i vardagen och i deras kontakt med andra.”

Dagens ämne handlar om ADHD hos barn och återigen kan jag/ vi slå hål på en mängd myter samt osanningar som florerar runt om i landet. Ur ett personligt perspektiv känner jag igen mig otroligt mycket i informationen nedan som är direkt hämtad från habilitering.nu. Jag kan inte själv berätta eller förklara hur jag var som liten, utan det borde min underbaraälskadefantastiskamestovärderliga-mamma göra, men vad jag har förstått av hennes återberättelser och minnen (som ofta inkluderar älskade mormor & morfar) var jag ett riktigt ånglok, en orkan utan dess like och ett energiknippe världen sällan skådat (hon låter dock aldrig negativ när vi pratar om det).

Ibland, eller ja rätt ofta, frågar jag mig själv hur fasen min familj, mina vänner och framför allt mamma har orkat med mig & (som det nu visat sig på senare år) min ADHD. Helt plötsligt är det väldigt logiskt snarare än konstigt att jag värderar min mamma högst av allt och att hon har en oförklarlig samt oerhört stor betydelse för mig. Det är trots allt tack vare henne och min fantastiska familj som jag lever idag, det glömmer jag aldrig.

Barn och ADHD

Att ha svårt att koncentrera sig, vara stilla och kontrollera sina impulser är vanligt bland alla barn. För barn med ADHD är allt detta mycket starkare och kan skapa problem i vardagen och i deras kontakt med andra.

Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika. Varje barn har sina speciella svårigheter, liksom sina särskilda tillgångar och styrkor.

ADHD yttrar sig olika

De tre typiska symtomen för ADHD är uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet. Samtidigt kan ADHD yttra sig väldigt olika. Vissa barn kan ha alla dessa symtom, medan andra endast har ett eller två av dem.

Små barn med ADHD

Ett litet barn med ADHD är ofta överaktivt. Hon eller han är ständigt i rörelse; hoppar, klättrar och springer överallt. När barnet får syn på något störtar det genast dit och kan verka omedveten om att det finns faror. Barnet kan även ha stora humörsvängningar och få kraftiga utbrott vid små motgångar. Leken blir ofta splittrad och kontakten med andra barn fungerar inte alltid så bra. Det lilla barnet kräver därför mycket tillsyn av en vuxen.

Små barn med ADHD kan även vara sena i sin utveckling med tal och språk. Detta gäller särskilt för de med tilläggsdiagnosen damp. Det kan i sin tur leda till att de lättare hamnar i fysiska konflikter eftersom de har svårt att uttrycka sig och sin vilja med ord.

Barn i skolåldern

Även om det är vanligt att barn i skolåldern har svårt att vara uppmärksamma och sitta stilla, finns ändå förväntningar på att de ska klara en viss nivå av detta.

För många barn med ADHD blir därför deras problem extra tydliga när de börjar skolan. De kan ha svårt att vara stilla, lyssna på andra och klara sina uppgifter. Det är vanligt att beteeendet upplevs som störande, och att de har bristande självkontroll.

Barn med ADHD kan exempelvis ha följande svårigheter:

  • ha svårt att lyssna och uppfatta instruktioner
  • inte klara av att vänta på sin tur, avbryter och lyssnar inte färdigt
  • ha svårt att kontrollera sina känslor och sitt humör
  • pratar oavbrutet och högt
  • kan ha svårt att komma igång med något eller verkar ”frånvarande”
  • blir lätt störd och tappar fokus
  • kan ha svårt att uttrycka sig språkligt, hitta ord och tala i fullständiga meningar.

Till följd av detta är det vanligt att barn med ADHD får inlärningssvårigheter och kommer efter i skolan. De kan också ha svårt att komma överens och leka med andra barn.

Viktigt att få hjälp tidigt

Det är viktigt att barn med ADHD snabbt fångas upp och får hjälp och stöd. Annars kan det leda till att deras utveckling, självsyn och självkänsla påverkas negativt, vilket i sin tur kan leda till att de hamnar i andra problem längre fram.

Det krävs en förståelse från omgivningen, en strukturerad skoldag med tydlig pedagogik och rimliga förväntningar samt extra stor närvaro av någon vuxen.

Vanligt med läs – och skrivsvårigheter

Ungefär hälften av alla barn med ADHD har stora läs- och skrivsvårigheter. Det kan bero på att de har svårt att uppfatta de ljud som bygger upp ett ord eller har svårt att koppla ihop bokstäver med rätt ljud när man ska lära sig att läsa. Man kan också ha svårt att höra att ord rimmar eller uttala ord rätt.

Problem med att hantera intryck

Vissa barn som har ADHD med damp har även svårigheter med att uppfatta och tolka olika sinnesintryck. Exempelvis kan man:

  • ha svårt att helt förstå innebörden av vad det man ser eller hör
  • ha problem med att sålla bort oviktiga intryck från viktiga. Många intryck ger en kaotisk känsla
  • inte uppfatta de koder som finns i samspelet mellan människor. Man kan då ses som avvikande.

Inte alltid överaktiv

Ett barn behöver inte vara överaktivt för att ha ADHD. Vissa barn kan istället vara extremt passiva och oföretagsamma. Hon eller han kan också pendla mellan dessa olika lägen och vara uppe i varv ena stunden för att sen bli extremt håglös och passiv i nästa.

Detta har att göra med regleringen av aktivitetsnivån, som antingen blir för hög eller för låg.

Humörutbrott och trots

Barn med ADHD kan ha svårt att tåla krav och förändringar. När föräldern uppmanar dem till något eller de blir frustrerade kan de reagera med starka protester, utbrott och trots. Det finns därför en risk för att relationen till största delen präglas av ständiga tillsägelser, bråk och konflikter.

Som förälder kan det vara svårt att orka ha tålamod och förståelse och försöka hantera konflikten rätt. Att förstå beteendet hos barn med ADHD och lära sig strategier i hur man ska bemöta barnet är något som kan underlätta och vara bra för både föräldern och barnet. Det kan till exempel handla om att kommunicera tydligt, ha realistiska krav samt berömma och belöna det som är bra.

Texten är direkt kopierad från habilitering.nu

Läs mer

Läsarreaktioner på ADHD-bloggande förskolelärare som fick sparken

Underbara ADHD 3 kommentarer

Här om dagen publicerade jag ett inlägg om en artikel jag läst vilken handlade om en förskolelärare som fått sparken och diskriminerats för att denna bloggade om sin ADHD privat.

De flesta av oss är nog (& förhoppningsvis) rörande överens om att det som inträffat är långt ifrån acceptabelt, djupt oroande och väldigt, väldigt kränkande. Om jag nu ska se någonting positivt i detta så är det era reaktioner och kommentarer. Trots att det aldrig är roligt med djupt besvikna, bestörta och upprörda människor så känns det, i det här fallet, ändå ok eftersom det visar att fler än jag tycker inte accepterar det inträffade. Kan aldrig tacka er nog för allt engagemang och alla åsikter, det är guld värt och mycket uppskattat även om jag till & från är dålig att svara på kommentarer (förlåt, förlåt, förlåt).

Läs mer

Diagnoskriterier för ADHD

Underbara ADHD 2 kommentarer

Dagens ämne är faktiskt ett av mina favoritämnen och ytterligare något som gör mig så otroligt engagerad. Diagnoskriterierna för ADHD är nämligen något som många har åsikter och/ eller tror sig ha kunskap om. Vill börja med att slå hål på myten om att ADHD är något som delas ut lättvindigt då kriterierna är mycket stränga av en rad olika anledningar. Det går med andra ord inte att kliva in hos läkaren och en halvtimme senare komma ut med en ADHD-diagnos i handen, det funkar liksom inte så…

Nedan text är citerad och direkt kopierad från habilitering.nu

För att ställa diagnosen ADHD måste vissa kriterier ur manualen DSM-IV vara uppfyllda. Med hjälp av den fastställs också vilken form av ADHD det handlar om.

Eftersom symtomen för ADHD lätt kan förväxlas med beteenden som kan bero på andra orsaker, har mycket stränga kriterier satts upp för att kunna få diagnosen.

Följer riktlinjer ur DSM-IV

När diagnosen ADHD ställs följs de riktlinjer som finns i diagnosmanualen DSM-IV. Det är en form av handbok för psykiatriska diagnoser, utgiven av de amerikanska psykiatrikernas riksförbund, och som även används inom den svenska vården.

För att kunna få diagnosen ADHD ska man uppfylla en rad olika punkter, eller så kallade kriterier i DSM-IV. Bland annat måste symtom ha uppkommit före sju års ålder och varat i över 6 månader. Symtomen ska också innebära så stora svårigheter att de kan ses som en funktionsnedsättning inom både skola/arbete och hemmet.

Ska uppfylla vissa kriterier

För att diagnosen ADHD ska kunna ställas ska man uppfylla det som formuleras i A eller i B. Om man passar in på någon av dem, ska man sedan även uppfylla alla punkter under C för att kunna få diagnosen ADHD.

Vissa uppfyller både A, B och C.

Detta gäller för A:

Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån.

Ouppmärksamhet

  • Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
  • Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
  • Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
  • Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).
  • Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
  • Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor).
  • Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg).
  • Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
  • Är ofta glömsk i det dagliga livet.

Detta gäller för B:

Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet

  • Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still.
  • Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
  • Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”.
  • Pratar ofta överdrivet mycket.

Impulsivitet

  • Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
  • Har ofta svårt att vänta på sin tur.
  • Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).

Detta gäller för C:

Om A eller B uppfylls ska man även stämma in på följande punkter:

  • Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder.
  • Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).
  • Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.
  • Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning).

Läs mer

ADHD-utredningar

Underbara ADHD 1 kommentar

Jag fortsätter på den inslagna vägen och går igenom några av de bitar/ delar som ADHD innebär (kopierat material från Habilitering.nu). Dagens ämne (utredningen) betyder oerhört mycket för mig & är en stor anledning till mitt djupa engagemang.

Som så många gånger förut finns det flera anledningar till att just ADHD-utredningar engagerar mig lite extra. En anledning är det att BUP i Täby gjorde en urusel utredning (enligt vuxenpsykiatrin idag) på mig när jag var 17-18 vilket nästan kostade mig livet. En annan anledning är alla myter, missuppfattningar, faktafel och den utbredda okunskapen som ”vanliga människor” har kring just ADHD-utredningar Trevlig läsning!

För att ta reda på om en person har ADHD behöver en utredning göras. Många gånger görs den när man är barn, men den kan även göras när man är vuxen. För att kunna ställa diagnosen inhämtas information från flera olika håll.

Vart vänder man sig?

Om man som förälder misstänker att ens barn kan ha ADHD finns det flera olika verksamheter dit man kan vända sig. Du kan till exempel själv vända dig direkt till:

  • BVC, barnavårdscentral
  • Skolhälsovården
  • Barnläkare
  • BUP, barn och ungdomspsykiatrisk mottagning

Här görs en första bedömning, och sedan inleds eventuellt en utredning.

Om man som vuxen tror att man kan ha ADHD kan man vända sig till sin vårdcentral, företagshälsovården eller en psykiatrisk mottagning.

Vilka gör utredningen?

Utredning av ett barn görs framför allt av en läkare med barnmedicinsk/barnpsykiatrisk kompetens och en psykolog, båda med erfarenhet av ADHD-patienter.

Om ett barn behöver en mer omfattande utredning kan det även ingå en specialpedagog, logoped, sjukgymnast och/eller en arbetsterapeut i teamet.

Hur går utredningen till?

Det finns inget enkelt test som kan visa om man har ADHD eller inte. För att ställa diagnosen hämtas istället information från en rad olika håll. Det kan bland annat innebära:

  • intervjuer med föräldrarna/föräldern och/eller annan vuxen som står barnet nära
  • ibland samtal med barnet självt
  • information från förskole- och skolpersonal
  • frågeformulär som fylls i av föräldrarna/föräldern
    psykologiska tester för att bedöma barnets förmåga till problemlösning och allmänna utvecklingsnivå
  • medicinsk undersökning

De som utreder försöker på så sätt samla information och av helheten bedöma om det handlar om ADHD. Att ställa diagnosen innebär också att utredarna kan utesluta att symtomen beror på annat än ADHD.

För att få diagnosen ADHD ska man uppfylla olika kriterier som är definierade i den amerikanska manualen DSM IV.
> Läs mer om ADHD och diagnoskriterier

Utredning av vuxna

Utredningen av en vuxen går ungefär till på samma sätt som hos barn. Intervjuer görs både med den som utreds och en förälder eller nära anhörig samt eventuell partner för att bedöma den aktuella situationen och vilka svårigheter som fanns under uppväxttiden.

En diagnos kan hjälpa

Som förälder kan man känna en oro för att ens barn blir ”stämplat” om det får diagnosen ADHD. Men barn med ADHD har oftast redan, långt före en utredning, blivit stämplade av sin omgivning genom att kamrater och vuxna har uttryckt negativa omdömen om dem.

En diagnos kan leda till att man själv och omgivningen förstår vilka svårigheter man har och varför. Om föräldrar, närstående, partner, lärare, vänner och arbetskamrater får information om vad funktionsnedsättningen innebär, har man möjlighet att bli bemött och behjälpt på rätt sätt. Det kan även förhindra att man får framtida problem som kan uppkomma på grund av funktionshindret.

Se film om utredning

Neuropsykiatriska resursteamet sydost inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting, har tagit fram filmer som visar hur en utredning går till.
> Se film från Neuropsykiatriska resursteamets webbplats (Klicka på Så här går det till)

Läs mer

Orsaker till ADHD

Underbara ADHD

Nedan text är rakt kopierad från habilitering.nu och ger en kort inblick i orsakerna till ADHD (och slår förhoppningsvis hål på en del myter som finns runt omkring oss).

Hos personer med ADHD sker en minskad biokemisk aktivitet i vissa delar av hjärnans funktioner. Det antas till stor del ha en ärftlig orsak.

Alla orsaker till ADHD är ännu inte klarlagda, men forskare är numera överens om ADHD beror på en skillnad i vissa delar av hjärnfunktionen. Detta beror framför på genetiska faktorer och tros till stor del vara ärftligt.

Skillnader i vissa hjärnprocesser

Vid ADHD fungerar några av hjärnans så kallade ”exekutiva funktioner” annorlunda. Det handlar om de områden som styr förmågan att vara uppmärksam, kunna kontrollera sina impulser och ha rätt aktivitetsnivå. Här har studier visat att signalöverföringen, det vill säga överföringen av nervimpulserna, sker långsammare än hos andra.

Brist på signalämne

Hjärnan använder signalämnen vid signalöverföringarna. Har man för lite av signalämnen som dopamin och noradrenalin, skapar det problem som är typiska för ADHD.
Den senaste forskningen visar att störningar i dopaminet påverkar förmågan att planera, samordna och organisera. Signalämnet har även betydelse för hjärnans arbetsminne.

Beror ibland på tidiga skador

Vissa barn får störningar i hjärnan under fostertiden, vid förlossningen eller under de första levnadsveckorna som kan leda till ADHD. Men skador under foster– eller spädbarnstiden är en ovanlig orsak till ADHD.

Uppväxtmiljöns betydelse

Tidigare har det funnits andra förklaringar, exempelvis att föräldrarna skulle ha bristande förmåga att vårda och uppfostra sitt barn, att det finns familjeproblem eller att ADHD orsakas av stress eller en traumatisk händelse.
Men forskning har visat att inget av dessa ger upphov till ADHD. Däremot har det konstaterats att sådana förhållanden kan leda till att funktionsnedsättningen får betydligt större konsekvenser.

Läs mer

Att vara tacksam & samtidigt inse vilka dina vänner är

Underbara ADHD

Satt precis och tänkte på hur mycket vänner, bekanta, familj och släkt ställer upp och stöttar mig på alla tänkbara sätt. Förutom de underbara människorna jag nyss nämnde är jag otroligt glad, och kan fortfarande knappt förstå att det är sant, över mitt nya samarbete med Medalgon Utbildning. Jag nyper mig fortfarande i armen för att se så att jag inte drömmer.

Som jag skrev tidigare i veckan har Oscar på Sivertzen Digital tagit fram logotyp och diverse material specifikt för Underbara adhd vilket jag uppskattar enormt mycket.

Jag stödjer det fantastiska ändamålet Underbara ADHD genom att ha designat deras nya logga. På Underbara ADHD informerar och föreläser alltid lika mysiga Jojje om hur det är att ha diagnosen men ändå göra sin grej fullt ut. Bakom projektet ligger även Riksförbundet Attention och Jagharadhd.se.

Keep it up som min Nike+ coach skulle ha sagt!

Sivertzen Digital, 23 augusti 2012

Jag förstår nog fortfarande inte riktigt vad det är som händer. Att jag och mina erfarenheter kan beröra och intressera välkända, seriösa & etablerade företag samt landsting, kommuner och beslutsfattare på hög nivå landet runt. Känns fantastiskt men det roligaste är att ”vanliga” medmänniskor, föräldrar samt barn & ungdomar intresserar sig för och uppskattar min berättelse. Det är det överlägset bästa med allting, det är ju er jag hoppas kunna hjälpa på något sätt.

Det tråkiga med all uppmärksamhet, dygnet runt jobb och en hektisk vardag är att ”vänner” försvinner eller inte förstår hur mycket energi samt kraft allt detta tar. Att de inte förstår engagemanget eller blir irriterade över det faktum att jag sällan har tid eller ork över till annat. Det kanske är egoistiskt av mig att tänka så men jag hade önskat att fler hade förstått och uppmuntrat mitt engagemang, det är något jag hade gjort för dom och det är något som jag tycker vänner ska göra. Alltid oavsett.

Ha en underbar lördagskväll!

 

 

Läs mer

Krafter – en låt om ADHD av Petter

Underbara ADHD 1 kommentar

En av mina största inspirationskällor, Georg Herlitz, tipsade mig precis om en låt av Petter som varken han eller jag hört förut. Krafter heter den och handlar om ADHD och Petters erfarenheter av diagnosen. Om jag känner igen mig? Skojar du eller, längesedan jag hörde/ såg något så spot on! Lyssna ni med:

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=bZYis4LXdYQ?rel=0]

Läs mer