Dagbladet: Ändrade kostvanor kan hjälpa mot ADHD

Mat-för-en-bättre-hälsa-0081Foto: nyvana.nu

Eftersom att jag bor granne med en kvinna som förespråkar en kost utan onödigt socker, gluten och för stora mängder kolhydrater vet jag sedan tidigare att en välordnad kost faktiskt kan göra stor skillnad för oss som lever med adhd.

Jag skulle inte vilja gå så långt som Dagbladet.se gör i artikeln nedan och säga att näringsterapi är ett fullgott alternativ men köper absolut att ändrade kostvanor kan vara ett bra komplement till medicin.

Nedan är kopierat från dagbladet.se, läs gärna originalartikeln här.

Näringsterapi är ett bra alternativ till medicinering mot ADHD. Så kan budskapet från folkhälsovetare Ann-Marie Lidmark sammanfattas. Lidmark föreläste i ämnet vid en träff i Sundsvall på söndagen.

Personer med ADHD lider brist på vissa mineraler, vitaminer och essentiella fettsyror. Näringsterapi är därmed ett bra alternativ till medicinering.

Det hävdar Ann-Marie Lidmark, folkhälsovetare och zoofysiolog från Stockholm. Hon forskar och skriver en bok i ämnet.

På söndagen höll hon ett föredrag i Kulturmagasinets programsal i Sundsvall. arrangerat av Tandvårdsskadeförbundet.

Forskningsresultat
Ett 40-tal åhörare hade samlats för att lyssna till Lidmarks forskningsresultat.

Närmare fyra procent av svenska barn har ADHD. Detta funktionshinder handlar om koncentrationsproblem, impulsivitet, aggressivitet och/eller överaktivitet som gör det svårt att sitta still.

Beslut om medicinering mot ADHD upplevs ofta negativt. Många föräldrar är oroliga för biverkningar av medicinerna och risk för framtida beroenden.

Ann-Marie Lidmarks rön är därför välkomna framsteg i forskningen.

– Många exempel finns där enbart förbättrad kost skapar lugn, koncentration och mindre aggressivitet. Tillskott av järn, zink, magnesium och vitamin B6 minskar ofta ADHD-symtomen, säger Ann-Marie Lidmark.

Kosttillskott
Hon berättade om en forskningsrapport som visar samma förbättringspotential med kosttillskott som med läkemedlet Ritalin. Enda skillnaden var att medicinerande barn fick biverkningar medan dessa uteblev hos gruppen som fick kosttillskott.

– Med variation av kosten där man plockar bort vissa beståndsdelar och lägger till annat så kan man komma fram till vad som framkallar reaktioner hos barn, säger Ann-Marie Lidmark.

Läs mer

Corren: ”Datorer bra för elever med adhd”

Macbook-revBild: mashable.com

Idag rapporterar corren.se att alldeles för få elever med adhd har möjlighet att använda dator i skolarbetet. Det innebär att dessa elever har svårt att fokusera på sina uppgifter och arbeta i den takt som passar henne eller honom.

Nedan text är kopierad från Corren, här kan du läsa ursprungsartikeln ”Datorer bra för elever med adhd”.

För få elever med adhd får möjlighet att använda datorn i skolarbetet. Något som gör det svårare för eleverna att fokusera på sina uppgifter och att arbeta i den takt som passar honom eller henne.

Den slutsatsen drar Vedrana Bolic, doktorand i arbetsterapi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som bygger på en enkät med drygt hundra elever på högstadiet och gymnasiet.

Lättare att lära– Det är oroväckande. Datorn kan underlätta lärandet i både läsning och matematik, säger Vedrana Bolic i ett pressmeddelande från universitetet.

Resultaten från enkätstudien har jämförts med datoranvändningen hos elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.

Jämförelsen visade att inte ens hälften av eleverna med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningenadhd hade tillgång till en dator i klassrummet.

Vedrana Bolic konstaterar:

– Medan en tredjedel av eleverna med adhd använde datorn för att söka information på internet använde hälften av dem med rörelsehinder, och två tredjedelar av övriga elever, datorn för samma ändamål.

Även för att skriva använde eleverna med adhd mer sällan datorn. De hade också färre kontakter med sina lärare via e-post jämfört med andra elever.

Studien visar också att eleverna med adhd inte var nöjda utan ville använda datorn mer och för fler aktiviteter i skolan. Allt fler elever får diagnosen adhd och riskerar att hamna på efterkälken utan tillgång till en egen dator i skolarbetet.

Ett hjälpmedelTidigare forskning har visat att deras behov av hjälpmedel inte har uppmärksammats på samma sätt som för elever med funktionshinder.

– Ungdomar med adhd som inte har en dator förskriven som hjälpmedel får dela klassens eller skolans datorer med alla andra elever. Därför är deras möjlighet att använda dator i skolan en viktig fråga för arbetsterapeuter, konstaterar Vedrana Bolic.

Läs mer

Hjälpmedel från stenåldern – till vilken hjälp?

Idag förfogar kommuner och landsting över hjälpmedel som på olika sätt syftar till att underlätta vardagen för oss med adhd. Eftersom att jag själv aldrig blivit erbjuden några sådana hjälpmedel tog jag saken i egna händer och kollade upp vad jag går miste om.

Min djupdykning tar mig två år tillbaka i tiden och börjar i ett forum på Vårdguiden där en person frågar:

Jag undrar om vilka hjälpmedel man kan få, och har rätt till, när man som vuxen har diagnos ADHD. Min främsta tanke går till de hjälpmedel som skall stötta kring struktur på vardag samt hjälpmedel för att vakna – normalklocka fungerar inte. Finns alternativ?

I det långa svaret går det bland annat att läsa följande:

I Stockholms läns landstings Hjälpmedelsguiden finns beskrivet vilka hjälpmedel som en person kan få via landstinget. I den finns ett avsnitt om kognitiva hjälpmedel för tidsuppfattning, planering och strukturering. Där står om fickbandspelare, elektroniska almanackor, bildstöd och tidshjälpmedel.

Trots att jag inte har någon erfarenhet av dessa känner jag mig skarpt skeptisk till dagens utbud av hjälpmedel. De känns både opraktiska och omoderna, ja rent ut sagt föråldrade och inte alls tilltalande.

Det slog mig att jag kanske hade gått händelserna i förväg och dragit alldeles för snabba slutsatser så jag tog mig en titt på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Klickade mig vidare till hjälpmedelstorget och vips så var jag tillbaka på stenåldern. Så kändes det.

Temperatur_hi.se
Timer_hi.se
Ovan ser vi bland annat Time-Timer CD-rom som enkelt installeras på datorn och fungerar som en vanlig timer. Frågan jag ställer mig är hur Time-Timer skall installeras på de moderna datorer som inte har en CD-läsare?

Min personliga favorit bland alla hjälpmedel måste ändå vara Smartswipe. Denna återfinns under ”ekonomi” och tillåter användarna att enkelt betala över internet, utan att behöva knappa in siffror och datum. Det enda man behöver göra är att dra sitt kort genom en läsare och vips så har man betalat. Känns verkligen superrätt för mig/ oss med adhd och noll impulskontroll (ironisk gånger tusen)!

Smartswipe_hi.se
Avslutningsvis ska det sägas att hjälpmedelstorgets utbud idag har fått tillökning av ett par nya datorprogram, appar och produkter. Jag vill även poängtera att ovan text på intet sätt syftar till att nedvärdera eller förminska de människor som idag använder och blir hjälpta av dessa produkter. Mitt syfte med det här inlägget är att väcka/ trigga en debatt om kvaliteten på de hjälpmedel som finns att tillgå idag vilket förhoppningsvis resulterar i en rad förbättringar och moderniseringar.

Läs mer

Varannan arbetsplats jobbar inte förbyggande mot psykisk ohälsa

hjc3a4rnkoll-tileI en undersökning som kampanjen Hjärnkoll gjort svarade 47 procent det inte förekommer ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Trots att just det är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar.

Här kan du läsa hela studien från Hjärnkoll

Nedan artikel, ”Var tredje mår psykiskt dåligt av krav på jobbet”, är direkt kopierad från hjarnkoll.se.

Var tredje person upplever att deras psykiska hälsa påverkas negativt av prestationskraven på deras arbetsplats. Var fjärde känner sig inte delaktig i beslut som fattas på jobbet. Men där man förebygger psykisk ohälsa och främjar ett öppet samtalsklimat är det fler som mår bra och känner sig delaktiga, samtidigt som tåligheten för höga prestationskrav ökar. Detta visar en ny undersökning från kampanjen Hjärnkoll.

Undersökningen, som omfattar över 1000 tjänstemän, visar att var fjärde person har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Den avslöjar även att 32 procent mår psykiskt dåligt av höga prestationskrav i arbetet och att 27 procent inte känner sig delaktiga i beslut som fattas på jobbet. Men på arbetsplatser med ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa minskar andelen medarbetare som mår dåligt av prestationskrav med en tredjedel, till 22 procent; och de som inte känner sig delaktiga med två tredjedelar, till nio procent. Liknande positiva effekter syns på de arbetsplatser där medarbetare upplever att det råder ett klimat som gör att man fritt kan säga vad man tycker.

– Arbetsgivare behöver engagera sig mer för att motverka att psykisk ohälsa uppstår. Man behöver även sätta stopp för tisslet och tasslet på arbetsplatser och istället prata öppet om våra psykiska olikheter, säger Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll.

Fler resultat

  • 47 procent av de svarande i undersökningen anger att förebyggande arbete kring psykisk ohälsa inte förekommer på arbetsplatsen, trots att det är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar.

  • De som upplever att det råder ett fritt klimat på arbetsplatsen (vilket är en viktig friskfaktor i arbetslivet) ökar från 67 procent till 84 procent om det förekommer ett förebyggande arbete.

Läs mer

Konferensen om inflytande & medverkan webbsänds

gdl-stay-tuned-picBild: developers.google.com

Imorgon, den 30 januari, arrangerar NSPH och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) konferensen ”Inflytande och medverkan – Tillsammans för kvalitet och verksamhetsutveckling” i Stockholm. Konferensen är tyvärr fullsatt men kommer att kunna följas via NSPH direktsända webb-tv och i efterhand via SKL:s webbsändningsarkiv.

Här hittar du ytterligare information om konferensen

Här kommer konferensen sändas live

Se konferensen i efterhand via SKL:s arkiv

Läs mer