Kärnsymtom vid ADHD

20121217-230207Att ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vet säkert de flesta. Men vilka kärnsymtom kännetecknar diagnosen? Jo, uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet – som kan förekomma i kombination eller var för sig. Nedan hittar ni en mer utförlig förklaring för vardera kärnsymtom, direkt kopierat från habilitering.se (där ni även kan hitta mycket, mycket mer information om diagnosen).

Uppmärksamhetsstörning

Den bristande uppmärksamhetsförmågan innebär en svårighet att med viljans hjälp fokusera på det som är viktigt och relevant för stunden . Uppmärksamhetsproblemen innebär också ofta att man är lättstörd, både av det som händer runtomkring och av egna tankar och impulser. Man kan också ha svårt att skifta fokus mellan olika saker i ett sammanhang, vilket medför en risk att missa viktiga delar.

Den bristande uppmärksamheten gör att det blir svårt att planera och genomföra både stora och små uppgifter. Man uppfattas som splittrad och disträ, eftersom man glömmer och tappar bort saker, tappar tråden när man ska berätta något och fastnar i ovidkommande detaljer, inte verkar lyssna när andra pratar etc.

Karaktäristiskt för de flesta med ADHD är också bristande uthållighet och en svårighet att mobilisera tillräcklig energi och koncentration för att slutföra en uppgift. Detta blir extra tydligt om uppgiften är tråkig och inte ger direkt stimulans och utdelning.

Hyperaktivitet

Det som förr beskrevs som överaktivitet eller hyperaktivitet brukar numera snarare betraktas som bristande aktivitetsreglering. Aktivitetsnivån blir antingen för hög eller för låg, det är mycket svårt att hitta en ”lagom” nivå.

Hyperaktivitet kan yttra sig i en överdriven och planlös rörelseaktivitet. Yngre barn springer ofta omkring, klättrar och hoppar, medan äldre barn och tonåringar snarare ägnar sig åt konstanta smårörelser, som att plocka med saker eller vicka på foten. Många pratar eller låter också mer än andra.

Ungdomar och vuxna med ADHD, som inte är synligt överaktiva, kan beskriva en inre rastlöshet; de känner ständigt behov av att något skall hända och blir lätt uttråkade. Ofta är det förenat med starkt obehag att inte kunna kontrollera sitt beteende och kunna ”stänga av” när det behövs.

Impulsivitet

En ytterligare dimension av den bristande aktivitetsregleringen är impulsivitet. Personer som uppfyller denna del av diagnoskriterierna kan ses som extremt handlingsbenägna och kan inte låta bli att reagera på stort som smått. Impulsiviteten innebär en svårighet att hålla tillbaka reaktioner i ord eller handling och att man ofta agerar oöverlagt och i affekt.

Nuet och det mest påtagliga för stunden styr agerandet och livet kommer därför att präglas av kortsiktighet och planlöshet. Man vill ha sina behov tillfredsställda omedelbart hellre än att jobba mot långsiktiga mål, vilket gör att man ofta upplevs som otålig. Man kan också ha svårt att stanna upp och lyssna in andra människor, vilket påverkar samvaron och samspelet med andra. Många har kort stubin och råkar ständigt i konflikter.

Källa: habilitering.se

Läs mer

ADHD-myt: Det är bara en fas – han/hon växer ifrån detta

mytbildningFakta: Barn med ADHD kan i vissa fall växa ifrån det. Omkring 70 procent av barnen med funktionshindret kommer att fortsätta att ha ADHD-symtom under ungdomen, och en del av dem kommer även att ha funktionsnedsättande symtom in i vuxen ålder. Hyperaktiva symtom tycks avta när barnen växer upp. Uppmärksamhetsproblem kvarstår dock ofta in i vuxen ålder. Vuxna med ADHD tycker oftast att deras symtom gradvis avtar efterhand som de blir äldre eller blir mindre besvärande eftersom de lär sig effektiva sätt att hantera dem.

Ovan myt och fakta är direkt kopierat från levamedadhd.se.

Läs mer

Krönika: Jag har ADHD, kraftig sådan.

adhd.rBild: bostonglobe.com

I Emil Nilséns andra krönika delar han med sig av sina tankar kring den påstådda ”massdiagnosticeringen av adhd” som sker i dag. I alla fall om man frågar de vätebombstroende, vulkandårarna KMR skriver han bland annat.

———

Jag har ADHD, kraftig sådan – så pass kraftig att psykologen som gjorde utredningen hävdar att mina lärare måste ha insett och skitit i det för att det var för jobbigt att ta tag i det hela. Alternativt att de har varit okunniga på området och enbart tyckt att jag var en av många jobbiga elever. När jag pratade med min mor om detta berättade hon att en av mina högstadielärare kallade mig för ”lat begåvning” vilket i alla fall innebär att någon borde ha insett att jag inte var en idiot.

Det föregående stycket är enbart med i denna krönika som en liten utökning av den lilla presentationen av mig som ni bjöds på i mitt första inlägg på den här sidan. Nu till saken: Kommittén för mänskliga rättigheter, KMR, ni vet de vätebombstroende vulkandårarna som jag skrev om senast, är återigen på krigsstigen. Den här gången gäller det den så kallade ”massdiagnosen”. Alla som vill ha koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet att skylla på för deras misslyckande får tydligen det. Det gäller bara att hitta rätt psykolog så kommer denne att totalt ignorera sina år av utbildning och ge dig ett intyg. Riktigt så fungerar det ju inte, men fakta är tydligen inte det minsta intressant för KMR – inte den här gången heller.

Det är lika lätt att få en adhd-diagnos om man inte har adhd som att lura i ortopeden att hen bara måste gipsa ditt ben, fast röntgenbilden visar att det inte är av, för att du själv vill det. Däremot finns det bakomliggande mekanismer, ganska grundläggande sådana, som kan förklara varför KMR och andra galningar tycker att det blivit väldigt mycket adhd i fokus de senaste åren. Stigmatiseringen har minskat drastiskt som en effekt av att många framgångsrika personer med funktionshindret gått ut och proklamerat öppet att de har adhd, och förmodligen inte hamnat där de är idag om de varit som alla andra.

Det gör ju att vi andra, som kanske inte lyckats riktigt lika bra, törs ta ett lite kortare steg ut ur skuggorna, öppet vågar visa att vi har ett problem och att vi väljer att vara öppna med det som ett steg i vår strävan efter att leva med det på en daglig basis. Jag vet inte om jag ska klassa mig själv som särskilt framgångsrik men jag vet att jag hade inte fått vara med om hälften av de roliga saker jag upplevt om jag hade varit som alla andra. Men jag försöker vara en förebild och använda det lilla medieutrymme jag får till att proklamera att du, som misstänker att du har adhd, ska se till att få en utredning och att du som har adhd inte skall skämmas för det. Ju fler som öppet berättar om detta, ju mindre påfrestande blir det att ta klivet.

Att fler kliver fram kommer garanterat reta KMR ännu mer vilket i sin tur lär leda till att de skriker ännu högre. Ni vet så där desperat som folk på film skriker när de är på väg att bli överkörda, och vet om att de är på väg att bli överkörda. Sen finns det säkerligen de som försöker få en diagnos för att rättfärdiga sina egna misslyckanden. Detta kommer förmodligen inte lyckas hellre då det inte finns någon massdiagnostisering. Risken finns att personen i fråga bara är en helt vanlig idiot. I sådana fall rekommenderar jag att söka upp likasinnade, det finns ett helg gäng i Scientologikyrkan som bara väntar på deras slantar.

Läs mer

”Varför är du inte som de andra, Georgios?”

Finalbild

Med drygt tre veckor kvar till premiären tänkte vi ge ett litet smakprov ur manuset, skrivet av den utmärkte manusförfattarinnan Sophia Magasanik, till föreställningen ”Ljuvliga Jävla Georgios”:

”Utanför Legovärlden frågade de varför jag alltid störde alla andra barn. Varför är du inte som de andra, Georgios, frågade de mig, frågade de min mamma, frågade de lärarna. Sätt dig ner för i helvete, söta lilla jävla Georgios, och var ett snällt, normalt barn.”

Föreställningar
30/5 kl. 19.00-21.00
31/5 kl. 19.00-21.00
4/6 kl. 19.00-21.00

Var: Improvisation & Co, Hagagatan 48, 113 47 Stockholm
Biljettbokning: http://improco.se/im.php?m=1&c=2&cn=Gastspel&p=152

För ytterligare information & frågor, vänligen kontakta Lotta Abrahamsson, Viktiga Tal, på 0176-80332 alternativt lotta@viktigatal.se.

Läs mer

Debattartikel: Långa väntetider trots uppfylld vårdgaranti

debatt”Även om majoriteten av Sveriges landsting erbjuder barn och ungdomar psykiatrisk vård inom tidsramen för den nationella vårdgarantin, döljer statistiken ett problem som kanske är viktigare att belysa än själva kötiden. Många barn i behov av hjälp får vänta alldeles för länge på att över huvud taget komma i kontakt med vården och det är i många fall oklart när kötiden börjar räknas. I Socialstyrelsens utvärderingar av den förstärkta vårdgarantin pekar man just på brister gällande samverkan mellan den psykiatriska vården, skolhälsovården och första linjens hälso- och sjukvård.”

Det, och mycket mer, skriver de fem debattörerna Martin Forster, Peter Gottfarb, Pernilla Röjdmark, Agneta Hellström och Anki Sandberg på Dagens Medicins hemsida.

Läs debattartikeln i sin helhet här.

I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpufatt
I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpuf
I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpu

Läs mer

FN kritiserar Sverige för låg kunskap om funktionsnedsättningar i skolan

logga fn2Enligt ett pressmeddelande från Dyslexiförbundet har FN granskat hur Sverige lever upp till Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Och i sina slutsatser ger FN:s kommitté Sverige både ris och ros. De lovordar det integrerade utbildningssystemet där endast 1,5 procent av eleverna undervisas i segregerade skolor (särskolor, mm). Sverige får också beröm för att det finns möjlighet att överklaga rätten till särskilt stöd i skolan.

Men FN:s kommitté kritiserar Sverige på flera punkter. Däribland, och den viktigaste kritiken, som gäller det faktum att konventionen inte har blivit integrerad i svensk lag. En konsekvens av det är att myndigheter och rättsinstanser får göra sin egen tolkning av konventionen.

Kommittén är bekymrad över att kunskapen i utbildningssystemet och bland beslutsfattare, om frågor som gäller funktionsnedsättningar och skäliga anpassningar för dessa är låg. Man uppmuntrar regeringen att anta en strategi för att höja kunskapsläget.

Kommittén rekommenderar regeringen att öka resurserna inom elevhälsan, eftersom så många unga personer har psykiska och psykosociala problem.

Kommittén är bekymrad över rapporter som visar att barn med funktionsnedsättning är utsatta för våld i större utsträckning, jämfört med andra barn. Man är också oroad över att medvetenheten om problemen är så låg bland personer som arbetar med barn.

Ovan är hämtat från Dyslexiförbundets pressmeddelande och översättning av FN-kommitténs rapport (FN CRPD/C/SWE/CO/1). Hela pressmeddelandet kan ni läsa här.

Läs mer

Enkätundersökning kring smartphone som stöd i vardagen

smartphone-userBild: cnmeonline.com

Har du ADHD och använder du din smartphone som stöd i vardagen? Kan bara svara för mig själv men min smartphone är ett av mina främsta och mest använda hjälpmedel!

Nu skriver två arbetsterapeutstudenter vid Högskolan i Jönköping en kandidatuppsats om just detta. För att öka kunskapen om denna relativt nya teknik, och för att få synpunkter kring vad användandet innebär för dig/er/oss med ADHD, söker de nu respondenter till sin enkät. Ni hittar den här: https://www.webbenkater.com/s/7f4bd4f

Vid frågor, vänligen kontakta:
Jenny Svärd, svje1187@student.hj.se
Daniel Axberg, axda1122@student.hj.se

Läs mer

Undersökning!

Stockholms_universitet_sealBild: logos.wikia.com

Hur kan universiteten bli bättre på att erbjuda en anpassad studiemiljö för personer med ADHD/ADD?

Två studenter vid Stockholm Universitet skriver just nu en kandidatuppsats i Digitala Medier. Deras mål är att titta närmare på hur det senaste alternativet till distanskurser, eMOOCs, kan utformas för att intressera och underlätta högskolestudier för personer med ADHD och ADD.

De vill göra en undersökning som fokuserar på personliga erfarenheter och tankar från individer med ADHD/ADD som har ett intresse av universitet- och högskolestudier. Datainsamlingen kommer att ske via en enkät (antingen webbaserad eller i pappersformat). Om du själv vill delta eller känner någon som tycker att det här är en viktig samhällsfråga får du gärna kontakta de på Facebook eller via mejl:

herrlander.sara@gmail.com
susanna.lindeborg@gmail.com

Det är inget krav att du som deltagare av studien har genomfört eller just nu studerar vid högskola eller universitet (så länge du är 18 år eller äldre). Deltagande i studien sker helt anonymt och alla svar kommer att hanteras konfidentiellt. Hör gärna av er till Sara Herrlander och/eller Susanna Lindeborg om ni har några frågor eller andra tankar rörande studien.

Läs mer