Author: Underbara ADHD

Svensk studie: Färre brott när adhd-vuxna fick medicin

Underbara ADHD 1 kommentar

Karolinska Institutet i framtiden? Foto: worldarchitectnews.com

Sitter och läser frukten av en ny stor svensk studie som visar att vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin. Resultatet från Karolinska Institutets studie, som omfattar över 25 000 personer med adhd som har följts under fyra års tid, väckte både nationella och internationella mediers intresse där bland annat BBC, NY Times och FOX News rapporterar kring nyheten.

Personligen publicerar jag nedan en kopierad artikel från SvD.se. Otroligt läsvärd så läs, läs och läs :)! Ursprunglig artikel hittar ni här

 

Vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin, enligt en ny stor svensk studie. Nu vill forskare att den minskade risken för brottslighet tas med i bedömningen om medicinering. Men tidigare kriminella med tillståndet tycker att man överdriver läkemedlens betydelse.

Christer Karlsson var i femårsåldern när han fick diagnosen adhd. Efter att ha fått sin medicin bortplockad började han 13 år gammal missbruka amfetamin. I dag är han förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, Kris.

– Jag självmedicinerade i 30 år. Det handlar inte om preparaten utan om att ändra sin livsstil, säger han om den nya studien från Karolinska institutet, som visar att brottsligheten hos vuxna personer med adhd sjunker kraftigt när de får läkemedelsbehandling.

Studien omfattar över 25 000 personer med adhd som via olika befolkningsregister följts under fyra års tid, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.

– Det är känt att personer med adhd har en ökad risk för att hamna i kriminalitet och att läkemedelsbehandling har en positiv effekt på kärnsymptom som impulsivitet och koncentrationssvårigheter, men det har varit oklart hur läkemedelsbehandling påverkar brottsrisken, förklarar Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och en av forskarna bakom studien.

Under perioder med läkemedel sjönk brottsligheten med 32 procent jämfört med perioder utan medicinering.

– Vi tycker att resultaten gör att man bör överväga läkemedelsbehandling för unga vuxna med adhd som är i riskzonen för brottslighet, säger Henrik Larsson, samtidigt som han understryker att man alltid måste väga fördelar mot nackdelar.

Forskarna vill nu gå vidare och se om det finns särskilt kritiska perioder när man bör sätta in behandling, exempelvis vid frigivning, samt undersöka om det finns en koppling till drogberoende.

Kristoffer Johansson, förbundsordförande för Unga Kris, har diagnosen adhd och ett kriminellt förflutet. För honom blev vändpunkten när han fick behandling för sitt missbruk och brottsliga beteende. Han tycker att man ibland överdriver läkemedlens betydelse.

– I mitt fall är det inte medicinen som gjort att jag inte återfallit i kriminalitet, även om det kanske hjälpte till att stävja det impulsiva beteendet. Tar jag en tablett så försvinner ju inte mitt kriminella tankemönster, det måste jag jobba med mig själv för att bryta.

Kristoffer Johansson menar att en risk med att ge centralstimulerande medel till en tidigare missbrukare är ett man får igång beroendet igen. Johan Doverland, styrelseledamot i Unga Kris, håller med.

– Det låter som en väldigt enkel och kortsiktig lösning på problemet.

Läs mer

”Dyslexi och adhd kan bli nyckeln till framgång”

Underbara ADHD

Igår läste jag en artikel på skolvarlden.se som jag hade tänkt blogga om. Det var innan jag läste om en överläkare och specialist inom psykologi som ifrågasatte så gott som samtliga adhd-diagnoser bland vuxna.

Hur som helst. Artikeln från Skolvärlden var det. ”Dyslexi och adhd kan bli nyckeln till framgång” tar upp två eldsjälar som föreläser och sprider kunskap om hur viktigt det är att man tar tillvara på sin särbegåvningar. Och hur det kan leda till otrolig framgång. Det glädjer mig jättemycket att se och läsa andra som engagerar sig för att förändra bilden på diagnoser till det positiva och belysa de goda egenskaperna som döljer sig bakom fasaden.

Tycker såklart att det är extra roligt att läsa sånt här då även jag, som de flesta redan vet, och mitt engagemang syftar till att just öka kunskapen kring adhd i allmänhet och dess positiva sidor i synnerhet.

Nedan text är rakt kopierad från skolvarlden.se. Ursprunglig artikel kan ni läsa här.

Mikael Muhr rullar in i skolmatsalen på skateboard framför lärarna som samlats till tonerna av Erik Winqvists saxofon. En har adhd och den andre dyslexi – två vanliga diagnoser i skolan. Nu föreläser de om hur lärare kan bli bättre på att förstå och ta hand om elevers särbegåvningar.

Erik Winqvist och Mikael Muhr turnerar landet runt med projektet och föreläsningen ”Udda = Bra”. Vanligtvis har de lärare i publiken, men på senare tid har de även besökt fängelser eftersom många intagna har bokstavsdiagnoser och dyslexi.

– Vårt huvudsakliga budskap är att det är jätteviktigt att utveckla sina begåvningar istället för att kompensera för sina brister. Alla människor har särbegåvningar som man lär sig tidigt att dölja för att inte sticka ut. Senare märker man att de är viktiga tillgångar i livet, men vi med dyslexi och adhd kan inte gömma våra särbegåvningar under skoltiden, säger Erik Winqvist, företagsledaren som blev författare och artist.

Den här gången möter han och Mikael Muhr personalen på Enskede gårds gymnasium, en skola som brottas med stora utmaningar. Sedan i höstas erbjuder gymnasiet bara introduktionsprogram för elever som inte klarat av grundskolan med godkända betyg. Många av dem är under utredning eller har bekräftade diagnoser som kräver anpassad undervisning. Nästan en tredjedel av eleverna har varit i Sverige mindre än två år.

– Jag vill att vi ska veta varför vi gör som vi gör och hur vi kan möta varje elev som människa. Jag tyckte det var roligt med ”Udda = Bra” eftersom de vänder på perspektivet. Många teorier bygger delvis på att se människors styrkor, men ”Udda = Bra” fokuserar bara på det, säger Jennie Rosengren, rektor på skolan sedan tre år.

Udda Bra kom till för ett par år sedan efter att Mikael Muhr såg Erik Winqvist berätta om sin nya bok ”Mina bästa sidor är ordblinda” i morgonsoffan på tv.

– Jag kände ett sådant engagemang och passion så jag ringde honom för att jag också ville göra något liknande, men om min adhd. Min begåvning blev ett bra komplement till hans sakliga erfarenhet. Vi satte ihop vår första föreläsning som vi höll för tio rektorer, berättar Mikael Muhr.

Exakt hur många barn och ungdomar som har dyslexi och adhd är svårt att fastställa, men enligt Erik Winqvist handlar det om ett spann på mellan en tjugondel och en femtedel av landets elever för var och en av diagnoserna. Klart är i alla fall att de här barnen kräver viss anpassning av undervisningen.

– Skolan går mycket ut på att elever ska lära sig att kompensera för sina brister, men jag tror inte på det. Varje särbegåvning går att göra till ett funktionshinder, men det går också att göra det till en framgångsfaktor. Skolan kramar ihjäl de här eleverna istället för att hjälpa dem att utveckla det som de är bra på. Det är orättvist att behandla alla lika, säger Erik Winqvist.

Han och Mikael Muhr har plöjt forskningsrapporter och använt sina egna erfarenheter för att sammanställa två listor över särbegåvningar kopplade till dyslexi och adhd och ett antal råd på vägen för pedagoger.

– Genom att förstärka de här barnens särbegåvningar slipper man ha ungar som bråkar och slåss utan får istället barn som mår bra och utvecklas. Kort och gott handlar det om att respektera elever med adhd som de är och om att stärka dyslektikers självförtroende, säger Erik Winqvist.

Dyslektiker är ofta kreativa, envisa och målinriktade. De lär sig i ett ojämnt tempo och verkar mer ostrukturerade än vad resultatet visar. De läser långsamt och använder association som inlärningsmetod eftersom de ofta har ett mer begränsat arbetsminne.

– Ett dyslektiskt barn tycker om att se och gräva sig in i saker från flera håll, säger han.

Barn med adhd har ofta lätt för att koncentrera sig och njuter av att arbeta hårt, men de styrs inte av mål utan av känslor och passion. De är ”streetsmarta”, vilket innebär att de ofta gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom. De lever i nuet och förutser sällan konsekvenser.

– Den energi som vi med adhd har måste vinklas mot något vi brinner för, annars blir det kaos. Vi sitter still och kommer i tid så länge vi respekterar oss själva och våra begåvningar. Det handlar inte om något vi behöver lära oss utan att tillåta hur vi är, säger Mikael Muhr.

Erik Winqvist fyller i:

– På det sättet kan vi bli högpresterande istället för att vi ska bli utslagna eller fängelsekunder.

Värt att tänka på – ADHD

Försök inte att förändra barn och ungdomar med adhd utan lär dem att respektera sig själva och att vara precis som de är. Uppmuntra gärna deras särbegåvningar.

Ett barn med adhd är ofta:

• ”Streetsmart”, det vill säga gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom.

• Aktivt, fokuserat och njuter av att arbeta.

• Styrs inte av mål utan av känslor och intuition.

• Planerar och förutser inte konsekvenserna av sitt handlande.

• Lär sig av det som går rätt, men inte av det som går fel.

• Lever i nuet och ”knarkar” drömmar.

• Bra på att vara närvarande vid samtal med andra och identifierar sig ofta och lätt.

Läs mer

Överläkare ifrågasätter majoriteten adhd-diagnoser hos vuxna

Underbara ADHD 8 kommentarer

Läste precis ”ADHD-diagnos: sällan lyckat på vuxna” på sjukhuslakaren.se och har nog aldrig någonsin läst något liknande. Författarinnan, Carina Hellström, åsikter är många och milt sagt kontroversiella samt väldigt provocerande för många. Underbara adhd förmedlar endast denna nyhet och delar nödvändigtvis inte uttryckta åsikter och synpunkter.

Läs och bedöm själva. Nedan är direkt kopierat från sjukhuslakaren.se och ursprunglig artikel hittar ni här

ADHD är en överskattad orsak till koncentrationsstörningar och rastlöshet hos vuxna.

Jag påstår nu att de flesta vuxna som har fått en ADHD-diagnos, därmed fått en felaktig förklaring till sin symtombild. Eftersom det inte finns någon diagnosmarkör och för att faktorer i uppväxt och vuxenliv tenderar att ge långvarig stress hos individen – så går det oftast inte att med säkerhet påstå att ett ADHD-liknande beteende är orsakat av ett medfött funktionshinder.

Barndomsanamnesen är med nödvändighet oftast osäker och utfallet blir en tolkningsfråga. Symtom i barndomen behöver, trots ”propagandan” heller inte innebära att symtom kvarstår i vuxen ålder. Även somatisk- och psykiatrisk sjukdomsanamnes och hereditet kan ha stora brister med ökade risker som följd. En äldre person bör man alltid betrakta som en riskpatient, både för diagnosen och behandlingen.

Vissa stressfaktorer som individen utsätts för genom livet, spelar en viktig roll för symtomutveckling även för personer utan ett medfött neuropsykiatriskt funktionshinder. Erfarenheter, genetisk sårbarhet, och (sub)kulturellt betingade beteenden ger sammantaget oftast en bättre förklaring till långvarig oro, sömnstörningar, trötthet, rastlöshet, kognitiva störningar och beteendestörningar.

Kronisk stress kan ha många orsaker såsom känslomässiga umbäranden i barndomen, svåra förluster, mobbning, upplevda misslyckanden, ekonomisk otrygghet, sjukdom eller missbruk, etcetera. Stress ökar frisättning av cortisol som hämmar cellnybildningen i hippocampus, vilket innebär att läkning och återhämtning uteblir vid kroniska tillstånd. Ångest och depression kvarstår då med hela sin symtombild. Även om det ser ut som ADHD så är det inte det. Tillståndet behandlas då bäst med antidepressiv medicinering som återställer hippocampus volym – inte med amfetaminanalogt läkemedel som ökar stressnivån! Visserligen är dessa preparat stämningshöjande och uppiggande och maskerar enkelt en depression, men det är ju inte indikationen, eller hur?

Det finns en allmän uppfattning inom psykiatrin att en depression hos en nydiagnosticerad ADHD-patient ska behandlas med centralstimulantia, inte antidepressiva. Man tar för givet att depressionen är sekunder till alla misslyckanden i livet och att centralstimulantian skapar framgångar som läker depressionen.

Även om det skulle råka var så, behöver depressionen behandlas innan man gör utredningen – inte begå misstaget att utreda en deprimerad patient och tolka dess depressiva symtom och kognitiva störningar som ADHD, eller till och med Aspergers syndrom! Och sedan maskera depressionen med centralstimulantia, utan att förstå vad man gör! Detta sker alltför ofta och fördröjer en adekvat depressionsbehandling. Missbruk och ångestsjukdomar tolkas fortfarande ofta som neuropsykiatri.

Fortfarande förekommer också inom verksamheten, uppfattningen att en upplevd positiv effekt av metylfenidat eller amfetamin är diagnostiskt för ADHD. Konstigt att man inte vet att preparaten verkar uppiggande även på personer som inte lider av ADHD, vilket många utanför vården, inte minst missbrukare och studenter känner väl till!

Metylfenidat kan nu misstänkas orsaka betydligt svårare biverkningar än många kunnat föreställa sig. Fem fall av allvarlig hjärtsvikt, troligen orsakat av preparatet, har behandlats på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fallbeskrivningar presenteras i artikeln ”Livshotande hjärtsvikt av ADHD-medicinering”av kardiologerna G. Wikström, P Kvidal, E Hagström i Läkartidningen, nr 45.

Denna belyser med pinsam tydlighet psykiatrins allvarliga brister! Vi gör inte det vi ska, tar oss inte själva på allvar och struntar i vårt massiva ansvar och krav på noggrannhet både i diagnostik och somatisk utredning och behandling.

Jag är faktiskt chockad över fall 2! En 70-årig kvinnlig missbrukare som av sin psykiater inte bara har tillåtits att dricka en flaska vin dagligen, utan dessutom fått Metamina utskrivet! Det kan inte finnas ett enda rätt i denna handläggning – det finns inget att skylla på! Men jag ser det som den yttersta konsekvensen av pågående massproduktion av ADHD-patienter, i kombination med psykiatrins nedrustning.

Jag hoppas att den neuropsykiatriska hysterin som urholkar alla resurser, snart har lagt sig, enligt mottot: Rätt diagnos till rätt patient!

Läs mer

Spänn fast dig – jag glömde medicinen!

Underbara ADHD 2 kommentarer

Det här med att medicinera eller inte medicinera adhd debatteras och diskuteras flitigt runt om i landet. En del påstår att den är direkt farlig, andra att den missbrukas samtidigt som en del människor med adhd väljer att helt avstå från den.

Personligen skriker jag varken bu eller bä och lägger inga som helst värderingar i det sistnämnda. Alla människor som har adhd behöver inte medicin och alla mår inte bättre av den. Så länge den berörda individen mår bra och är lycklig spelar det för mig ingen roll om han/ hon medicinerar eller inte.

För mig fyller medicinen minst sagt en funktion för tillfället något som jag, och inte minst familjen, blev påmind om i helgen då jag missade att ta den. Det ledde till en hyperaktiv lördag utan dess like där samtliga i familjen, förutom storasyster som inte var närvarande, fick sig ”en omgång”. Svårt att förklara men tänk er någon som är en riktig ”pain in the ass” gånger tusen, hela dagen. Avslutade dessutom lördagsdygnet med ett klassiskt impulsköp i form av en kostym, ett par skor, en ny tröja och ett bälte. Något som eventuellt inte har med den uteblivna medicinen att göra men ändå.

Så när jag träffade mamma i söndags, och hon frågade om jag hade glömt ta medicinen på lördagen, blev både hon och jag varse om hur viktig den faktiskt kan vara…

Läs mer

Studenter med NPF har rätt till stöd under studietiden

Underbara ADHD 1 kommentar

Människor med en NPF-diagnos har rätt till stöd under studietiden i form av personligt stöd, språkstöd, anteckningsstöd och anpassning av undervisning och examination. Det skriver ergo.nu i artikeln ”Tyst om funktionsnedsättning” som publicerades tidigare i veckan. Nedan kan ni läsa en rakt kopierad version, ursprunglig artikel kan ni läsa här.

Studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som till exempel ADHD, dyslexi och tvångssyndrom, har rätt till stöd under studietiden. Men många studenter vet inte om det. Ett problem som diskuterades under tisdagens jämlikhetsseminarium.

– Det är tyst om funktionsnedsättningar överlag. Men om NPF är det nästan knäpptyst, säger Aino Gröndahl, jämlikhetsansvarig vid Uppsala studentkår.

Syftet med måndagens jämlikhetsseminarium på Engelska parken var därför att informera och öka kunskapen om det som kallas för dolda funktionsnedsättningar.

– För oss handlar det om att synliggöra och öka medvetenheten om att det faktiskt existerar. Många studenter vet inte att de kan vända sig till mig och att NPF omfattas av diskrimineringslagen, säger Aino Gröndahl.

Malena Ranch, projektledare på riksförbundet Attention- intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, deltog i seminariet.
Hon visar en bild föreställande ett dussintal moln. Varje moln representerar en dold funktionsnedsättning, däribland ADHD, Tourettes syndrom och tvångssyndrom.

– Som ni ser överlappar molnen varandra, precis som det är vanligt att de olika funktionsnedsättningarna går in i varandra, säger Malena Ranch.

Hon påpekar att även de med NPF klarar av arbeten som kräver högskoleutbildning. Problemet ligger i att de på grund av sin funktionsnedsättning inte alltid klarar av studierna.

Aino Gröndahl har kommit i kontakt med flera studenter med NPF vars studier blivit lidande.

– Du kanske har tvångstankar och måste resa dig var tionde minut under tentan. För det ska du kunna få stöd och anpassad tentamen, men det kräver att man får en diagnos och intyg som sedan går via lärare och kursansvariga.

Som student har du rätt till stöd förutsatt du alltså kan visa ett intyg på funktionsnedsättningen.
För många kan det dock ta flera år, en hel studietid, att få en diagnos.

En handfull personer deltog i seminariet, de flesta studiebevakare. Emma Jidhamre, studiebevakare vid teologiska fakulteten, möter ofta studenter med en dold funktionsnedsättning.

– NPF är mitt största arbete just nu. Det är därför jag är här, för att jag ska kunna veta vart jag kan vända mig med funderingar och frågor, säger hon.

– Mycket ligger på oss studiebevakare och även kåren att informera om att vi finns till för dem som behöver hjälp att söka stöd.

Enligt Malena Ranch kan enkla lösningar göra en stor skillnad.

– Vi kan komma jättelångt bara med en ökad kunskap och medvetenhet. Det kan handla om att se över formen på undervisning och tentor. Men framför allt tydliggöra och informera om det stöd som faktiskt redan finns.

 

Läs mer

Bloggande förskolechef får skadestånd

Underbara ADHD

I slutet av augusti skrev jag ett inlägg om en förskolechef som hade fått sparken – för att hon bloggade om sin ADHD. Jag, och många med mig, blev ordentligt irriterad, ledsen, besviken och inte minst upprörd.

Idag skriver lag-avtal.se att förskolechefen har förlikats med sin arbetsgivare och fått fem månadslöner som skadestånd. Det är betydligt mindre än de 150 000 kr i allmänt skadestånd och 200 000 kr i diskrimineringsersättning som det yrkats på i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Oavsett ersättning ser jag detta som något otroligt positivt. Det är inte bara en seger för den drabbade personen utan även en markering till arbetsgivare och samhället i stort att människor med NPF också har rättigheter. Till och med samma rättigheter som ”normala” människor, tro’t eller ej!

Läs artikeln i sin helhet här!

Läs mer

Nu är Underbara adhd störst i Sverige!

Underbara ADHD

I veckan passerade Underbara adhd:s Facebooksida en magisk gräns då sidan fick sin 3000:e ”like”. Därefter har drygt 100 ”likes” tillkommit vilket gör Underbara adhd till Sveriges största FB-sida i sin genre*. Finner inga ord som kan förklara hur det känns men overkligt och lycka är två bra försök.

Nu finns det säkert en del läsare som inte blir lika exalterade eller imponerade av detta, vilket jag till fullo förstår och respekterar. Det är inte heller mitt mål, någonsin, att försöka imponera på någon.

Nej, jag försöker bara säga tack till alla er som läser, uppmuntrar, kommenterar, diskuterar, kritiserar och engagerar er i Underbara adhd samt NPF-frågor i allmänhet! Som jag brukar säga: utan er vore Underbara adhd ingenting!

*Min egen slutsats som baseras på research, tillgänglig statistik & mätningsverktyg. Innefattar endast sidor vars fokus är adhd, dvs inte föreningar, privat- och/ eller proffsbloggare, kändisar med flera.

Läs mer

Blondinbella: ”ADHD är en möjlighet”

Underbara ADHD 1 kommentar

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ufgme5B865w&w=640&h=480]
Folks, var precis inne på Blondinbellas blogg och läste ett inlägg med rubriken ”ADHD är en möjlighet”. Stod egentligen inte så mycket om vilka möjligheter som diagnosen för med sig men däremot fanns en inspirationsvideo som även jag publicerar ovan. Förresten, visst kan man inte göra annat än fullkomligt älska det här citatet:

”ADHD is Not a Disease, it is a Gift, and if You Don’t Have it, You Should Get it!”

Vill passa på att önska er alla en fantastisk helg!

 

Läs mer

”ADHD mediciner hjälper många till en dräglig vardag”

Underbara ADHD

För ett tag sedan gick Socialstyrelsen ut med pressmeddelandet ”ADHD mediciner hjälper många till en dräglig vardag” som jag tycker är läsvärt och intressant! Nedan kan ni läsa Riksförbundet Attentions version av nyheten som jag rakt kopierat.

—————–


Förskrivningen av medicin mot ADHD har ökat på senare år, vilket är en följd av att allt fler utreds för diagnosen ADHD.
Nu kommer en rapport från Socialstyrelsen som visar hur dessa läkemedel används. Rapporten visar att läkemedelsbehandling fungerar bra för väldigt många patienter, men att det också finns problem som bör uppmärksammas.

Socialstyrelsens rapport visar att behovet av medicinering inte i tillräckligt stor utsträckning följs upp. Vidare att det finns patienter som går till flera olika läkare och får oroväckande många olika läkemedel utskrivna samtidigt.

– Riksförbundet Attention välkomnar Socialstyrelsens granskning, säger förbundets ordförande Anki Sandberg. Den medicinska behandlingen hjälper många med ADHD att få en drägligare vardag genom att de får ökad koncentrationsförmåga och bättre impulskontroll. Därför anser vi att de som har allvarliga symptom bör få möjlighet att pröva medicinsk behandling. Det måste gälla även dem som får diagnos först i vuxen ålder. Där behöver reglerna förtydligas.

Attention anser att det är den behandlande läkaren som måste avgöra om en patient ska behandlas, med vilka preparat och i vilka doser. Denne har också ansvaret för att följa upp behandlingen och notera eventuella biverkningar eller symtom som gör att behandlingen ska justeras, liksom att se till att mediciner inte kombineras på ett sätt som kan vara till skada för patienten.

– Att ett preparat kan missbrukas kan dock inte få användas som ett argument mot att använda preparatet på det sätt som det är avsett för, fortsätter Anki Sandberg. Alla läkemedel måste tas på rätt sätt, i enlighet med den behandlande läkarens ordinationer.

Bakgrund
Det finns ett flertal studier som påvisar att behandling med centralstimulantia minskar risken för framtida missbruk av alkohol, narkotika mm. Enligt de rön som Attention tagit del av är doserna för låga för att ge någon berusningseffekt.

Det finns mycket kvar att göra när det gäller att förbättra vården för patienter med ADHD. De stora regionala skillnader som rapporten också visar, är oacceptabla och ett utryck för att vården inte är tillgänglig på samma sätt i olika delar av Sverige.

Attention efterfrågar fortsatt forskning för att ytterligare säkerställa vem/vilka som har hjälp av medicinering och för att långsiktigt kunna följa effekterna av de preparat som förskrivs. Naturligtvis bör läkemedelsbehandling vara en del av en helhetbehandling av symptom vid ADHD och alltid kombineras med pedagogiska och andra stödjande åtgärder.

Socialstyrelsens rapport
Socialstyrelsens rapport har tillkommit mot bakgrunden av den ökade förskrivningen av centralstimulerande läkemedel vid adhd under senare hälften av 2000-talet. Rapporten ger en klarare bild över vilka patienter som vården behandlar med dessa mediciner exempelvis utifrån samsjuklighet och annan läkemedelsanvändning. Den har också en viktig funktion att fylla när det gäller Socialstyrelsens arbete med att ta fram en vägledning för behandling vid adhd och i arbetet med att utforma nationella medicinska indikationer för insättning av centralstimulerande läkemedel vid adhd. Rapporten finns att läsa på www.socialstyrelsen.se

Läs mer