Karolinska Institutet i framtiden? Foto: worldarchitectnews.com
Sitter och läser frukten av en ny stor svensk studie som visar att vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin. Resultatet från Karolinska Institutets studie, som omfattar över 25 000 personer med adhd som har följts under fyra års tid, väckte både nationella och internationella mediers intresse där bland annat BBC, NY Times och FOX News rapporterar kring nyheten.
Personligen publicerar jag nedan en kopierad artikel från SvD.se. Otroligt läsvärd så läs, läs och läs :)! Ursprunglig artikel hittar ni här
Vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin, enligt en ny stor svensk studie. Nu vill forskare att den minskade risken för brottslighet tas med i bedömningen om medicinering. Men tidigare kriminella med tillståndet tycker att man överdriver läkemedlens betydelse.
Christer Karlsson var i femårsåldern när han fick diagnosen adhd. Efter att ha fått sin medicin bortplockad började han 13 år gammal missbruka amfetamin. I dag är han förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, Kris.
– Jag självmedicinerade i 30 år. Det handlar inte om preparaten utan om att ändra sin livsstil, säger han om den nya studien från Karolinska institutet, som visar att brottsligheten hos vuxna personer med adhd sjunker kraftigt när de får läkemedelsbehandling.
Studien omfattar över 25 000 personer med adhd som via olika befolkningsregister följts under fyra års tid, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.
– Det är känt att personer med adhd har en ökad risk för att hamna i kriminalitet och att läkemedelsbehandling har en positiv effekt på kärnsymptom som impulsivitet och koncentrationssvårigheter, men det har varit oklart hur läkemedelsbehandling påverkar brottsrisken, förklarar Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och en av forskarna bakom studien.
Under perioder med läkemedel sjönk brottsligheten med 32 procent jämfört med perioder utan medicinering.
– Vi tycker att resultaten gör att man bör överväga läkemedelsbehandling för unga vuxna med adhd som är i riskzonen för brottslighet, säger Henrik Larsson, samtidigt som han understryker att man alltid måste väga fördelar mot nackdelar.
Forskarna vill nu gå vidare och se om det finns särskilt kritiska perioder när man bör sätta in behandling, exempelvis vid frigivning, samt undersöka om det finns en koppling till drogberoende.
Kristoffer Johansson, förbundsordförande för Unga Kris, har diagnosen adhd och ett kriminellt förflutet. För honom blev vändpunkten när han fick behandling för sitt missbruk och brottsliga beteende. Han tycker att man ibland överdriver läkemedlens betydelse.
– I mitt fall är det inte medicinen som gjort att jag inte återfallit i kriminalitet, även om det kanske hjälpte till att stävja det impulsiva beteendet. Tar jag en tablett så försvinner ju inte mitt kriminella tankemönster, det måste jag jobba med mig själv för att bryta.
Kristoffer Johansson menar att en risk med att ge centralstimulerande medel till en tidigare missbrukare är ett man får igång beroendet igen. Johan Doverland, styrelseledamot i Unga Kris, håller med.
– Det låter som en väldigt enkel och kortsiktig lösning på problemet.