Month: september 2012

Ingen impulskontroll = nytt namn

Underbara ADHD 2 kommentarer

Det roligaste med samtidigt det jobbigaste med ADHD är den totala avsaknaden av impulskontroll. Det är inte alltid superroligt att först göra och sedan tänka men å andra sidan innebär det ju att man får uppleva fantastiskt mycket annorlunda, galna och spännande saker/ situationer.

Ni som läst ”Det bästa med att sakna impulskontroll” vet att jag fick ett plötsligt infall tidigare i somras som resulterade i en ansökan till Skatteverket om att få lägga till Alfons i mitt namn. Nu har jag äntligen fått  besked och tro det eller ej men numer heter jag Georgios Alexander Alfons Karpathakis:

Läs mer

Debattinlägg i GP: Dags att ge barn med NPF en chans

Underbara ADHD

Nyligen publicerades en debattartikel i Göteborgs Posten (GP) som belyser vikten av att ge barn med NPF en ärlig chans. Kunde inte hålla med mer! Det skrivs att skolstarten ofta är ångestladdad för oss med NPF men var det så även för mig?

Jag ser med blandade känslor tillbaka på min skoltid eftersom det inte bara var skit. Något som däremot va skit, vilket jag insett i efterhand, är det fack jag placerades i och den roll jag ofrivilligt tilldelades. Av lärarna, rektorerna, klasskamraterna, psykologerna, terapeuterna, kommunen, vännerna. Varför såg de mig som en talanglös, dum, jobbig, elak och bortom-all-räddning-kille & bråkstake? Nog för att jag var allt annat än lugn och sansad som liten men när & varför bestämde sig de, som har en sådan viktig roll i formandet av människor, för att mer eller mindre ge upp hoppet om mig (& alla andra med en diagnos)? Och vem i helsida gav dom rätten att göra det?

Så, var skolstarten ångestladdad även för mig? Svaret på den frågan är varken långt eller svårt; Ja.

Läs hela debattartikeln i GP här

Läs mer

Mitt i inspelningarna av kommande Halv åtta hos mig

Underbara ADHD 3 kommentarer

Ville egentligen bara förklara mig om jag är lite frånvarande från bloggen den här veckan men det finns en väldigt god förklaring till detta. Jag är nämligen mitt uppe i inspelningarna av kommande avsnitt till Halv åtta hos mig och igår var det min tur att stå som kvällens värd. Tre rätter senare och nästan en tumme fattigare så är det sammanlagda betyget hittills att det är sk*troligt (men ack så påfrestande på många sätt & vis) att medverka i programmet! Dessutom är både produktionsteam och övriga deltagare helt fantastiska vilket självklart gör sitt till. Ett minne för livet helt klart!

Just det, en liten parantes (kanske inte är så liten egentligen) kring inspelningarna: självklart pratas det massor om ADHD, vad det innebär, vad det inneburit för mig och vad som är fruktansvärt respektive fantastiskt. Ville bara säga det :)!

Ni håller väl tummarna för att jag får höga betyg och står som vinnare efter den avslutande kvällen på torsdag?

Läs mer

Vilka stöd & insatser finns för människor med ADHD?

Underbara ADHD 1 kommentar

Av diverse anledningar (återkommer med ytterligare information) blir gårdagens planerade inlägg dagens inlägg och handlar om vilka stöd samt insatser det finns att tillgå för oss med en ADHD-diagnos. Nedan citat är hämtat från Habilitering.nu och i sedvanlig ordning hoppas jag att det kan ge en djupare inblick & kunskap i de olika ”grenarna” som finns på ADHD-trädet.

En stor del av det stöd som ges vid ADHD handlar om att förmedla vad funktionsnedsättningen innebär och dess konsekvenser. Personer med ADHD kan även ha hjälp av kognitiva hjälpmedel, vilket kan underlätta vardagen. En del personer får lindrigare symtom om de tar mediciner.

Behandlingen av ADHD handlar framför allt om att ge utbildning och rådgivning om funktionsnedsättningen, både till den med diagnosen och omgivningen.
Om miljön anpassas utifrån behoven och omgivningen är förstående och stödjande, behöver inte ADHD bli ett allvarligt funktionshinder.

Det hjälper också om vardagen är strukturerad och förutsägbar, och det finns tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser från omgivningen.

Kunskap om sin funktionsnedsättning

Det är viktigt att man själv tidigt får kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. Det ger möjligheten att utveckla sina starka sidor och kanske hitta strategier för att hantera det som man är mindre bra på.

Detta kan ha stor betydelse för hur man kommer att må och fungera i framtiden. Ofta handlar det om att ha rimliga krav och förväntningar på sig själv och från sin omgivning.

ADHD-center inom Handikapp & hälsa erbjuder personer i åldern 9-24 år information om sin funktionsnedsättning i form av åldersanpassade gruppträffar.

Föräldrautbildning

Föräldrar till barn med ADHD upplever ofta att de har svårt förstå sig på och bemöta sitt barn. Stressnivån kan vara hög i familjen och man hamnar lätt i ständiga konflikter.
Den viktigaste hjälpen för ett barn med ADHD är därför att de vuxna förstår barnets svårigheter och vad det beror på.

ADHD-center ger anhöriga till barn och ungdomar med ADHD en grundläggande utbildning om ADHD, och även redskap för att hjälpa barnet/ungdomen i vardagen så att så få problem som möjligt uppstår.
Det kan bland annat handla om konkreta råd och tips på strategier som man kan använda för att stödja sitt barn och lösa problemsituationer.

För barn med ADHD kan exempelvis följande hjälpa:

  • en lugn och avstressande miljö hemma.
  • en fast struktur i vardagen med återkommande rutiner.
  • tydlig kommunikation och entydiga uppmaningar.

Ett barn med ADHD har ofta svårt att få och behålla kamrater. Det beror på att hon eller han inte riktigt klarar det sociala samspelet och har svårt att lösa konflikter. Att träna på samspel med andra, problemlösning och impuls- och ilskekontroll kan därför vara till nytta.

ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som förälder kan underlätta vardagen för sitt barn som har ADHD. Den finns att hämta här:
> ”Att vara förälder till barn med ADHD”

Föräldrar till barn med svårare ADHD behöver ofta få mer direkt och intensiv träning i metoder genom att delta i så kallade föräldraträningsprogram. Det är något som kan erbjudas av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men även ADHD-center har föräldraträningsprogram.

Barnet i förskola/skola

I många skolor idag arbetar man i öppna klassrum, byter ofta lokaler, ger eleverna självständiga arbetsuppgifter m.m. Detta är något som inte passar för ett barn som har ADHD, som istället har ett behov av tydliga strukturer och lärarledd undervisning.

Barnet har ofta större behov än andra av:

  • en lugn och tyst arbetsmiljö
  • avgränsade och tydliga arbetsuppgifter
  • hjälp att komma igång, genomföra och avsluta uppgifter
  • ofta få feedback
  • stöd att fokusera på det väsentliga.

För att förbättra för den med ADHD är det viktigt att lärare har utbildning om pedagogiska arbetssätt och hur skolmiljön kan anpassas till en elev med ADHD. Det finns idag mycket kunskap om verkningsfulla metoder för att lära ut till barn med ADHD, men den är ännu inte tillräckligt spridd bland lärare.
Här har skolan och ytterst kommunen ansvaret.

Vissa barn kan också behöva:

  • få särskilda specialpedagogiska eller elevvårdande insatser
  • ett personligt vuxenstöd i form av en assistent
  • undervisning i liten grupp.

ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som lärare kan bemöta och undervisa ett barn med ADHD. Den finns att hämta här:
> Broschyren Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD

Filmen ”ADHD i klassen” finns också att beställa eller låna.
> Beställ filmen ADHD i klassen
> Låna filmen ADHD i klassen

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Det är vanligt att man behöver få stöd i vardagen när det gäller att planera, strukturera, hålla ordning och ha rutiner. Ibland kan det hjälpa att använda sig av så kallade kognitiva hjälpmedel.

Det finns olika slags produkter och verktyg man kan använda för att skapa struktur och ordning, få hjälp med tidsuppfattning och minnesstöd. Det kan vara alltifrån material och utrustning för att organisera hemmet till scheman, mobiltelefon och handdator.

ADHD-center ger föräldrar och ungdomar gruppinformation om vilket kognitivt stöd och vilka hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD. Hjälpmedel skrivs ut av en arbetsterapeut eller logoped. En del saker kan man dock inhandla eller ordna själv.

På vår verksamhet Klara Mera kan man också själv se och pröva olika hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD.
> Läs mer om Klara Mera

Insatser till vuxna

Vissa vuxna kan med tiden lära sig att leva med och hantera sin funktionsnedsättning och kompensera för den. Men det finns också de som har kvar stora svårigheter som påverkar deras sociala vardagsliv, relationer och arbete negativt.

Även här är det viktigt att man själv, närstående och ibland även arbetskamrater får kunskap och insikt i vad funktionsnedsättningen innebär. På så viss kan negativ stress, orsakad av fel ställd krav eller förväntningar i relationen minskas.

Till ADHD-center kan unga vuxna mellan 18-25 och deras närstående vända sig för att få information och råd. Ibland ges patient- och anhörigutbildning för vuxna vid psykiatriska mottagningar.

Mediciner kan hjälpa

Eftersom signalsubstanserna i hjärnan, till exempel dopamin, har visat sig ha betydelse för ADHD, kan små doser av centralstimulerande medel ge positiva effekter. Det sker genom att impulsöverföringen i hjärnan förbättras och man lättare kan koncentrera sig.

Det finns olika slags mediciner, och biverkningarna är ofta lindriga. Doseringen behöver skräddarsys för varje person, genom att man prövar sig fram till rätt nivå.

Läkemedelsverket har utformat riktlinjer för behandling med läkemedel vid ADHD hos barn och ungdomar. Enligt dessa ska i första hand andra stödinsatser prövas. Först när dessa inte har hjälpt och om symtomen allvarligt påverkar sättet att fungera, kan det vara aktuellt med mediciner.

Andra behandlingsmetoder

Det har gjorts vissa studier på omega 3 och omega 6, och dess effekt på ADHD. Dessa fettsyror är viktiga i alla membran i hjärnan. Det har ännu inte kunnat fastställas att fettsyrorna har en positiv effekt, men det finns heller ingen anledning till att avråda från sådan behandling.

Olika typer av kostbehandlingar där man undviker viss mat, som till exempel socker, har ibland lanserats som en behandlingsmetod vid ADHD. Effekten av detta har dock inte säkerställts och bevisats vetenskapligt.

Så kallad neurofeedback (EEG-biofeedback) har också lanserats, men det finns delade åsikter om effekterna av detta.

Det som kallas senso motorisk träning har inte kunnat visas ha effekt på ADHD.

Traditionell psykodynamisk individualterapi, psykoanalys eller lekterapi har inte heller någon dokumenterad effekt på de typiska problemen vid ADHD. Studier har dock visat att beteendeterapi (KBT) för vuxna kan ha positiva effekter på ADHD-symtom såsom depression och ångest. I nuläget är dock tillgången till anpassad KBT vid ADHD mycket begränsad inom psykiatrin.

 

 

Läs mer

Unga vuxna med ADHD har ett stort behov av extra stöd

Underbara ADHD

Läste precis ”Anhöriga till unga vuxna med ADHD vittnar om stora stödbehov” på Riksförbundet Attentions hemsida. Artikeln handlar om en enkätundersökning som Attention gjort och som riktades mot anhöriga till unga vuxna med ADHD.

Resultaten visar bland annat att många anhöriga gör stora insatser för att stötta unga vuxna med ADHD i vardagen:

59 % anser att unga vuxna behöver hjälp av anhöriga i vardagen
35 % av de anhöriga anser att den unga vuxna är i behov av omfattande stöd och hjälp
66 % av de anhöriga säger att de ofta känner oro över den ungas situation.

Artikeln i sin helhet hittar ni här

Läs mer

”ADHD går inte över & växer inte bort med åren”

Underbara ADHD 2 kommentarer

Idag tittar vi närmre på ADHD hos ungdomar & vuxna. Vad det kan innebära, vilka följdproblem det kan få och hur otroligt viktigt det är med stöd och rätt bemötande av funktionsnedsättningen. När jag läser nedan text (som är hämtad från habilitering.nu) är det svårt att inte tänka tillbaka på ungdomsåren och allt som hände då. Jag hade en rent ut sagt för jävlig ungdom med ständiga konflikter i skolan, med lärare, psykologer, klasskamrater, rektorer osv osv.

Att idag läsa kring ADHD hos ungdomar och vuxna är som att ”copy paste” två kapitel ur mitt liv; mina ungdomsår och min gymnasietid. Det är skrämmande likt och ingen rolig läsning, än värre var det att leva mitt i det, i ett ständigt kaos och en berg & dalbana av känslor. Varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Man var som en tickande bomb, fylld av känslor, frustration och nedstämdhet eftersom att ingen förstod en. För att man var ”idioten”, ”clownen”, den som felade, den som inte kunde prestera på proven och den som alltid skapade rabalder i klassrummen.

Många som känner mig skulle nog inte hålla med om att jag har en extremt dålig självbild & självkänsla, men det har jag alltid haft och det har jag än idag (jobbar dock på att förbättra dessa). Däremot har jag gått den hårda vägen och skaffat mig gott självförtroende som en slags sköld mot all skit jag fått ta emot, tar emot och som jag kommer att få ta emot. Skillnaden mellan självbild, självkänsla och självförtroende kanske är minimal för en del (en del kanske inte kan skillnaden) men för mig är skillnaderna jättestora. Än en gång vill jag poängtera att jag också har haft och har extrem tur i livet då min mamma och familj alltid varit fantastiska i sitt stöd mot mig. Min mamma har alltid gett mig mycket uppmärksamhet, hon har alltid sett mig och hon har alltid brytt sig om hur jag mår, det har betytt otroligt mycket för mig.

 

Symtomen på ADHD kan förändras och se olika ut i takt med att man blir äldre. Ungdomar kan lätt få följdproblem om de inte får stöd, rätt bemötande och insikt om sin funktionsnedsättning.

ADHD är en funktionsnedsättning som man har haft redan som barn, oavsett om man fick en diagnos då eller inte. Förut fanns uppfattningen att ADHD gick över eller ”växte bort” när man blev äldre. Idag visar forskningen att det inte förhåller sig på det viset.

Ungefär hälften av de barn som har ADHD har kvar koncentrationssvårigheter som vuxna. Vissa symtom, såsom överaktivitet och impulsivitet, kan däremot dämpas när man blir äldre.

ADHD hos ungdomar

Ungdomar med ADHD beskriver ofta att de känner en inre oro och otålighet och att de tröttnar fort på saker. Det är också vanligt med stora humörsvängningar och kort stubin – vilket brukar bli ännu starkare under puberteten då man ju påverkas av hormoner, söker sin identitet och vill bli självständig.

Svårigheterna man har haft under uppväxten har ofta inverkat på ens självbild och självkänsla. Man kan därför uppleva känslor som ängslan, osäkerhet och nedstämdhet. I regel brukar flickor ha mer inåtvända symtom.

En del ungdomar är oföretagsamma, passiva och har svårt att komma igång med saker. Andra kan istället handla impulsivt, har svårt att se konsekvenserna av sitt handlande och hamnar lätt i problem.

Därför har ungdomar med ADHD ett större behov än andra av att ha vuxna omkring dem som ser dem och bryr sig om hur de mår.

ADHD hos vuxna

Uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet är något som kan få stora konsekvenser i vuxenlivet. Många vuxna med ADHD beskriver att de känner en otålighet, rastlöshet och har koncentrationsproblem. De har svårt att lyssna på andra, vara stilla och behärska sina känslor.

Vissa vuxna med ADHD tycker att de handlar överilat och impulsivt, utan att först tänka efter. De kanske har kort stubin och ständigt råkar i konflikter med andra. Därför är det vanligt att man ofta har bytt arbete, bostad eller partner eller att man har hoppat av utbildningar.

Andra vanliga symtom hos vuxna med ADHD kan vara att man:

  • är stresskänslig
  • har svårt att klara många uppgifter samtidigt
  • inte kan komma igång
  • inte klarar att organisera och planera sina sysslor
  • inte kan varva ner
  • har sömnproblem

Som vuxen med ADHD kan det vara svårt att planera, passa tider, komma ihåg överenskommelser, sköta hem och ekonomi. Man kan därför behöva hjälp med att få struktur och rutiner i sitt vardagsliv. För någon med ADHD kan det också passa bättre med rörliga, omväxlande arbetssituationer än att ha stillasittande arbete som kanske kräver uthållighet.

Följdproblem för vuxna

Som vuxen med ADHD drabbas man av lättare av depressioner, relationsproblem och en del har svårt att klara arbetslivet och vardagen. Symtomen och följdeffekterna, i kombination med uteblivet stöd, ger också en ökad risk att hamna i missbruk och kriminalitet.

En del av de problem man har som vuxen är egentligen följder av att ha haft funktionsnedsättningen som barn. Det är exempelvis vanligt att man inte har klarat skolan så bra och därför har bristande baskunskaper och utbildning, men även låg självkänsla.

Läs mer