Av diverse anledningar (återkommer med ytterligare information) blir gårdagens planerade inlägg dagens inlägg och handlar om vilka stöd samt insatser det finns att tillgå för oss med en ADHD-diagnos. Nedan citat är hämtat från Habilitering.nu och i sedvanlig ordning hoppas jag att det kan ge en djupare inblick & kunskap i de olika ”grenarna” som finns på ADHD-trädet.
En stor del av det stöd som ges vid ADHD handlar om att förmedla vad funktionsnedsättningen innebär och dess konsekvenser. Personer med ADHD kan även ha hjälp av kognitiva hjälpmedel, vilket kan underlätta vardagen. En del personer får lindrigare symtom om de tar mediciner.
Behandlingen av ADHD handlar framför allt om att ge utbildning och rådgivning om funktionsnedsättningen, både till den med diagnosen och omgivningen.
Om miljön anpassas utifrån behoven och omgivningen är förstående och stödjande, behöver inte ADHD bli ett allvarligt funktionshinder.Det hjälper också om vardagen är strukturerad och förutsägbar, och det finns tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser från omgivningen.
Kunskap om sin funktionsnedsättning
Det är viktigt att man själv tidigt får kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. Det ger möjligheten att utveckla sina starka sidor och kanske hitta strategier för att hantera det som man är mindre bra på.
Detta kan ha stor betydelse för hur man kommer att må och fungera i framtiden. Ofta handlar det om att ha rimliga krav och förväntningar på sig själv och från sin omgivning.
ADHD-center inom Handikapp & hälsa erbjuder personer i åldern 9-24 år information om sin funktionsnedsättning i form av åldersanpassade gruppträffar.
Föräldrautbildning
Föräldrar till barn med ADHD upplever ofta att de har svårt förstå sig på och bemöta sitt barn. Stressnivån kan vara hög i familjen och man hamnar lätt i ständiga konflikter.
Den viktigaste hjälpen för ett barn med ADHD är därför att de vuxna förstår barnets svårigheter och vad det beror på.ADHD-center ger anhöriga till barn och ungdomar med ADHD en grundläggande utbildning om ADHD, och även redskap för att hjälpa barnet/ungdomen i vardagen så att så få problem som möjligt uppstår.
Det kan bland annat handla om konkreta råd och tips på strategier som man kan använda för att stödja sitt barn och lösa problemsituationer.För barn med ADHD kan exempelvis följande hjälpa:
Ett barn med ADHD har ofta svårt att få och behålla kamrater. Det beror på att hon eller han inte riktigt klarar det sociala samspelet och har svårt att lösa konflikter. Att träna på samspel med andra, problemlösning och impuls- och ilskekontroll kan därför vara till nytta.
ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som förälder kan underlätta vardagen för sitt barn som har ADHD. Den finns att hämta här:
> ”Att vara förälder till barn med ADHD”Föräldrar till barn med svårare ADHD behöver ofta få mer direkt och intensiv träning i metoder genom att delta i så kallade föräldraträningsprogram. Det är något som kan erbjudas av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men även ADHD-center har föräldraträningsprogram.
Barnet i förskola/skola
I många skolor idag arbetar man i öppna klassrum, byter ofta lokaler, ger eleverna självständiga arbetsuppgifter m.m. Detta är något som inte passar för ett barn som har ADHD, som istället har ett behov av tydliga strukturer och lärarledd undervisning.
Barnet har ofta större behov än andra av:
För att förbättra för den med ADHD är det viktigt att lärare har utbildning om pedagogiska arbetssätt och hur skolmiljön kan anpassas till en elev med ADHD. Det finns idag mycket kunskap om verkningsfulla metoder för att lära ut till barn med ADHD, men den är ännu inte tillräckligt spridd bland lärare.
Här har skolan och ytterst kommunen ansvaret.Vissa barn kan också behöva:
ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som lärare kan bemöta och undervisa ett barn med ADHD. Den finns att hämta här:
> Broschyren Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHDFilmen ”ADHD i klassen” finns också att beställa eller låna.
> Beställ filmen ADHD i klassen
> Låna filmen ADHD i klassenKognitivt stöd och hjälpmedel
Det är vanligt att man behöver få stöd i vardagen när det gäller att planera, strukturera, hålla ordning och ha rutiner. Ibland kan det hjälpa att använda sig av så kallade kognitiva hjälpmedel.
Det finns olika slags produkter och verktyg man kan använda för att skapa struktur och ordning, få hjälp med tidsuppfattning och minnesstöd. Det kan vara alltifrån material och utrustning för att organisera hemmet till scheman, mobiltelefon och handdator.
ADHD-center ger föräldrar och ungdomar gruppinformation om vilket kognitivt stöd och vilka hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD. Hjälpmedel skrivs ut av en arbetsterapeut eller logoped. En del saker kan man dock inhandla eller ordna själv.
På vår verksamhet Klara Mera kan man också själv se och pröva olika hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD.
> Läs mer om Klara MeraInsatser till vuxna
Vissa vuxna kan med tiden lära sig att leva med och hantera sin funktionsnedsättning och kompensera för den. Men det finns också de som har kvar stora svårigheter som påverkar deras sociala vardagsliv, relationer och arbete negativt.
Även här är det viktigt att man själv, närstående och ibland även arbetskamrater får kunskap och insikt i vad funktionsnedsättningen innebär. På så viss kan negativ stress, orsakad av fel ställd krav eller förväntningar i relationen minskas.
Till ADHD-center kan unga vuxna mellan 18-25 och deras närstående vända sig för att få information och råd. Ibland ges patient- och anhörigutbildning för vuxna vid psykiatriska mottagningar.
Mediciner kan hjälpa
Eftersom signalsubstanserna i hjärnan, till exempel dopamin, har visat sig ha betydelse för ADHD, kan små doser av centralstimulerande medel ge positiva effekter. Det sker genom att impulsöverföringen i hjärnan förbättras och man lättare kan koncentrera sig.
Det finns olika slags mediciner, och biverkningarna är ofta lindriga. Doseringen behöver skräddarsys för varje person, genom att man prövar sig fram till rätt nivå.
Läkemedelsverket har utformat riktlinjer för behandling med läkemedel vid ADHD hos barn och ungdomar. Enligt dessa ska i första hand andra stödinsatser prövas. Först när dessa inte har hjälpt och om symtomen allvarligt påverkar sättet att fungera, kan det vara aktuellt med mediciner.
Andra behandlingsmetoder
Det har gjorts vissa studier på omega 3 och omega 6, och dess effekt på ADHD. Dessa fettsyror är viktiga i alla membran i hjärnan. Det har ännu inte kunnat fastställas att fettsyrorna har en positiv effekt, men det finns heller ingen anledning till att avråda från sådan behandling.
Olika typer av kostbehandlingar där man undviker viss mat, som till exempel socker, har ibland lanserats som en behandlingsmetod vid ADHD. Effekten av detta har dock inte säkerställts och bevisats vetenskapligt.
Så kallad neurofeedback (EEG-biofeedback) har också lanserats, men det finns delade åsikter om effekterna av detta.
Det som kallas senso motorisk träning har inte kunnat visas ha effekt på ADHD.
Traditionell psykodynamisk individualterapi, psykoanalys eller lekterapi har inte heller någon dokumenterad effekt på de typiska problemen vid ADHD. Studier har dock visat att beteendeterapi (KBT) för vuxna kan ha positiva effekter på ADHD-symtom såsom depression och ångest. I nuläget är dock tillgången till anpassad KBT vid ADHD mycket begränsad inom psykiatrin.