Bild: SBU
Vad tycker brukarna att forskare ska ägna sig åt när det gäller adhd? Och vilka frågor vill vården ha svar på? SBU:s pilotprojekt kallade samman personer med adhd (däribland Georgios Karpathakis, Underbara ADHDs grundare & verksamhetschef), närstående och personal inom vård, skola och kriminaltjänst. Gruppen satte ihop en gemensam tio-i-topp-lista på vad de tycker är de viktigaste kunskapsluckorna kring behandlingsmetoder vid adhd.
Från en ursprunglig lista på 39 kunskapsluckor vaskades de 10 viktigaste behandlingsmetoderna fram där gruppen vill se mer forskning. För att nå fram till dessa tio gjorde deltagarna först egna rankningar av kunskapsluckorna. Därefter träffades de vid en workshop för att diskutera sig fram till den gemensamma, slutgiltiga listan.
I prioriteringen av kunskapsluckorna är det viktigt att personal från SBU inte deltar i diskussionen eller kommer med egna åsikter. Uppgiften för SBU är att se till att alla kommer till tals samt att sammanställa resultaten.
Målgruppen för prioriteringen är forskare, forskningsfinansiärer, personer med adhd och deras närstående samt beslutsfattare inom vården.
Pilotprojektet bygger på en metod som tagits fram av den oberoende organisationen James Lind Alliance i Storbritannien.
Här kan du läsa SBUs rapport i sin helhet: Behandlingsmetoder_adhd_10_kunskapsluckor (extern pdf)